Lucka 2 liksom...
Jag har gått 182 steg, i ett svep... på händer! Den enda som förmodligen minns detta är kompisen Petra. Vi gick i 6:an, tror jag, och hade bestämt oss för att gå 200 steg på händer. Vi tränade gymnastik bägge två, men Petra var den duktiga av oss två. Men gå på händer, ja det kunde jag.
Fram och tillbaka i korridoren travade vi på, med handflatorna mot golvet och fotsulorna mot taket. Som jag skrev, jag klarade 182 steg och sedan var huvudet så blodfyllt att jag höll på att tuppa av.
Om jag inte minns fel så tror jag att Petra kom upp i 198 steg och skulle med lätthet klarat alla 200 om inte en av killarna i klassen knuffat omkull henne. Shit, så arg hon var på honom då!!! :o)
***************************************
Nu börjar julhetsen för många. Det ska bakas, städas och pyntas. Grisfötterna, som ingen människa vill äta, ska köpas och Janssons ska göras. Adventskalendrar ska fyllas med 24 skitdyra småpaket och önskelistor ska bockas av. Julklapparna ska slås in och sedan rimmas på.
Till er som vet med er att ni fastnar i denna julstress; läs nedanstående och ta till er det! För så enkelt är det!
"En man for på blixtvisit ut på landet till sin far som levde där med sina katter.
- Jag stannar inte länge här, jag har ont om tid idag, det snurrar runt mest hela tiden. Jag sliter, men får inget gjort. Jag är ett nervvrak närsomhelst. Säg, varifrån får du din stillhet?
Den gamle lutar sig tillbaks.
- Lyssna nu på mig en stund, för det är faktiskt ganska enkelt.
"När jag sover, sover jag. När jag vaknar, vaknar jag. När jag tänker, tänker jag. När jag äter, äter jag. När jag jobbar, jobbar jag. När jag drömmer, drömmer jag. När jag talar, talar jag. När jag lyssnar, lyssnar jag"
- Säg, vad är det för prat? Jag gör ju likadant som du, men ändå når jag ingen stillhet.
Den gamle lutar sig tillbaks.
- Lyssna nu på mig en stund, du gör det mesta annorlunda.
"När du sover, vaknar du. När du vaknar, tänker du. När du tänker, äter du. När du äter, jobbar du. När du jobbar, drömmer du. När du drömmer, talar du. När du talar, lyssnar du. När du lyssnar, sover du. Men...
När jag sover, sover jag. När jag vaknar, vaknar jag. När jag tänker, tänker jag. När jag äter, äter jag. När jag jobbar, jobbar jag. När jag drömmer, drömmer jag. När jag talar, talar jag. När jag lyssnar, lyssnar jag"
Kram på er!
UPDATE: Enligt Ylva glömde jag, i föregående inlägg, att tala om hur lång jag är. Jag är inte lång. Jag är kort. Närmare bestämt 156,5 cm kort! :o)
Wow! Jag har nog inte gått på händerna en centimeter. :D Och att leva i nuet behöver vi påminnas om ständigt. Kram
Herre Gud! Vilken bedrift! Det där med handgåendet alltså.
Otroligt att du gått så långt på händer! Hahaha, stackars din kompis där..
Och det är så sant det sista, vi måste lugna ner oss lite..
Jo..jag erkänner - jag kollar också på Top model ibland. Det är väl mest att jag inte orkar följa det på tv. Men jag gjorde det en annan säsong.
Det är väl mest svenska såpföljetonger jag inte tycker är intressanta. Kollade tex. Robinson och Bigbrother helt i början, när det var nytt. Men nu tycker jag inte det är roligt - bara pinsamt :)
Men jag tycker det är liiite spännande när människor gör bort sig - på jag gluttar ibland på Lyxfällan, Rent Hus och liknande. Det höjer mitt självförtroende ;P hihi
Så bra att du är så duktig gå på händer, om du skulle få problem med fötterna så är det ju bara att gå upp och ner!!! Kram på dig från den plangående dvs sängen
Helt otroligt. Jag har nog bara klarat en tre fyra steg och sedan trillat omkull. Men vig var jag som ung och kunde lätt sätta fötterna bakom nacken, gå ner i brygga och spagat.
Barn lever precis så som man borde leva. Precis i nuet. Då känns det inte som om livet går för fort.
Det hade jag aldrig klarat att gå på händer. När det gäller det där andra, så har jag tagit bort alla måsten. Jag t ex storstädar inte före jul. Jag gör bara pepparkaksdegen, sen får dom andra i familjen baka dom. Mat ska vi ju givetvis ha, men det enda jag gör själv är köttbullarna, fiskpuddingen och gröten. Sillen köper jag färdig.
Hihi, längden spelar ingen roll, det var ju bara en detalj jag valde att ta med.
Vad roligt det är att lära känna dig lite mer. :-) Det är otorliga kunskaper du har/hade. Det vette sjutton om jag hade klarat av ens uder min smidigaste period. ;-)
Dom orden från den vise mannen är så kloka.
Aha, då är jag rena rama flaggstången med andra ord ;-) hela 173 cm över vattenytan, inte alls så mycket att stoltsera med numer när alla verkar ligga kring 180 =)
Minns att jag gjort ETT försök att stå på händerna, det var under min 49 kg´s period, eller än mindre (jo, alldeles naturligt, jag var en redig en benknota till unge) och inte ens då kunde jag hålla mig uppe!
Förresten, vilken mindfulness (eller är det dubbel-l där?) du avslutade med. Har ett till tips, helt oläst men eftersom att det är min alldels största favorit som envisas med att tipsa mig så är jag oftast helt säker på att det är hur bra som helst även före jag ens öppnat boken ;-)
Åsa Nilsonne - MIndfulness i hjärnan
Det finns ett tema i det som jag förväntas läsa och jag tror att det är nog så bra litteratur även om man kanske "bara" är en människa med kronisk värk.
Kramen o ha en härlig fredag, snart är det Idol!!
