Inspiration som ej vill ut..

Jag har massor med blogguppslag, men har ingen ro i kroppen att få ner dessa på pränt! Dessutom har jag knappt suttit vid datorn de senaste två dagarna pga värk och domningar. Jag mår inget vidare än, men hoppas kunna jobba i morgon förmiddag.

Det är påskhelg på gång och ikväll packas det inför resa norrut i morgon eftermiddag. Jag ser fram emot några dagar med vila, god mat och att "bara vara"!! Det känns som om det finns ett sådant behov nu! :o) Men självklart kommer jag att uppdatera på bloggen! 

Jag passar ändå på att önska Er alla en riktigt Trevlig Påsk!!


Bild lånad från Google.

Var kommer jag ifrån... egentligen???

Alltså, börja inte grunna i sådana banor.. jag menar inte "hur jag blev till"!!! ;o)

Nä, jag började fundera när jag läste inlägget "Logiken i det?" hos Mamma J. Det handlade om huruvida körledarna i Körslaget verkligen kommer från den ort de representerar.

Och då tänkte jag: "Varifrån kommer då jag?". Om någon ställer frågan och den är av arten "uppväxt" så brukar jag svara att jag kommer från Yrttivaara, en liten by i Norrbotten. I annat fall svarar jag Umeå.

För tänk, på heltid har jag egentligen bara bott i min hemby i drygt 15 år! Efter 9:an blev det två år i Malmberget, ett år i Piteå och helgerna hemma i byn. Dessutom bodde jag i Karlstad i nästan ett år för att sedan hamna här i Umeå. Här har jag bott i snart 22 år, med avbrott för ett år i Luleå då maken studerade på KTH.

Så vad är jag då? Norrbottning eller västerbottning? ;o)

//Kvinna med identitetskris behöver hjälp! ;o)



Om att komma igen...

Citodon och spikmatta hjälpte inte tillräckligt för att jag skulle ta mig till jobbet idag. Känner mig som musen på filmen, delvis i allafall. "Bryt ihop och kom igen" är dagens paroll!

Bra försäljning...

... blev det idag på loppisen. Det blev ca 600 kronor i vinst, vilket var mer än jag trodde eftersom priserna på de flesta sakerna var mellan 2-10 kronor och några saker sålde vi för 20-30 kronor. Vår målsättning var ju att bli av med grejerna och det blev vi. 2,5 kartonger hade vi med dit och en kartong tillbaka hem och den var inte ens full. Men grejerna i den får jag kränga på Nolia-loppisen den 29 maj istället! :o)

Det var riktigt roligt idag och jag var så duktig för jag köpte ingenting hos någon annan. Jag gick inte ens runt och tittade!! Imponerad av mig själv? Absolut!! ;o)

Däremot skulle jag ljuga om jag skrev att jag mådde bra i kroppen. För det gör jag inte! Har legat på spikmattan och tagit en Citodon. Jag hoppas verkligen att jag mår bättre i morgon bitti.

Ni producerar ju inlägg efter inlägg så det gäller att keep it up!! Därför kommer jag att köra en runda hos er, men lämnar troligen inga kommentarer. Det får räcka att läsa era bloggar idag! Hoppas ni har överseende med det!

Kram på er därute!!!

Linda Sundblad och förlorad timme...

Ja visst var det märkligt med sms:et.. Och röstfisket verkade ha funkat för Lindas kör låg inte i botten den här gången! ;o) Men Johannas röst fick hon inte; dottern tittar inte ens på programmet! Men det här är kanske ett nytt sätt att "ragga" folk till programmet. Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till det här. En gång är ingen gång kanske! Det ska bli intressant att höra om någon av er får ett sms av någon körledare.

Och så tappade man tid i natt. En hel timme bara puts väck! Jag gillar det betydligt bättre när det är åt andra hållet, då man får sova längre!!! Och att få sommartid känns som ett hån just nu. Det snöar nämligen ute! :o(

Snart är det dags att packa alla pinaler och ge sig iväg till Ersboda Folkets Hus. Där kommer jag att tillbringa min tid idag. Vet inte varför jag gör det här. Jag har samlat ihop och märkt alla grejer, jag ställer upp dem, jag fixar växelkassa och så har jag dumt nog lovat tjejerna all förtjänst. På en skala, hur mycket curling tycker ni att det är? Hahaha, I know!!!

Det kanske är vid sådana här tillfällen som det vore lämpligt av mig att säga:
"Jag är inte dum; det blir bara fel när jag tänker"!!!! ;o)

Nåja, de ska i allafall sitta med och sälja, så jag kan gå runt och titta på alla saker som jag inte ska köpa idag! :o)

Hoppas ni alla får en riktigt skön söndag!  

Linda Sundblad...

Min dotter fick ett märkligt sms idag. Från Linda Sundblad. Med en önskan om att Johanna ska rösta på deras kör ikväll!!

Nog har jag hört talas om röstfiske, men inte på det här viset.. :o)

Långhårig...

Vaknade tidigt av att kroppen värkte. Am I surprised? No! :o(

Nu ska jag och Carro iväg till frisören.. våra kalufser har liksom vuxit obegränsat så dessa måste tuktas lite! :o)

C U later alligator och då hoppas jag att jag orkar tillbringa litet tid framför datorn.. Jag har ju inte besökt er på skitlänge.. känns det som i allafall!!


Att bli av med grejer...

Puh!! Nu är jag färdig.. på flera olika sätt! Helt slut i kroppen, men alla loppisgrejerna är prismärkta inför söndagens försäljning. Jag har knappt rört datorn ikväll! ;o)

Så här såg det ut när jag precis hade börjat märka grejerna:




Örhängen intrasslade i en massa halsband.. nej, tack!! Så jag gjorde så här istället:


Mitt mål är att bli av med grejerna på söndag och inte försöka tjäna en massa pengar. Men några slantar borde kunna inbringas i allafall! ;o)

Måste lägga in en kul annons innan jag stänger för ikväll. Ni minns kanske det här inlägget som jag lade upp för ett tag sedan. Den här annonsen borde också ha granskats innan den trycktes! ;o)



Men det är klart att jag måste åka dit någon dag och kolla hurdana skor de har; skorna kan ju vara bra även om annonserna inte är det! :o)

Let's Dance-finalen...

... är ju rena gallimattias!!! ;o)

(Jag ska inte alls ta åt mig äran för den "lysande" kopplingen! Den är snodd från VF!)

Öppet brev...

Kära Kung Bore!

När snön började falla kring juletid så blev jag lycklig.
När den fortsatte falla även på det nya året log jag inombords.
Jag gladdes åt att få uppleva en riktig vinter med massor av snö och kyla.
Jag njöt av att slippa halka omkring på isen orsakade av tödagar.
Ja, det var underbart!

Men...
Nu får du väl för tusan ge dig!!
För har man fått en glimt av bar asfalt så vill man inte ha dessa snötäckta igen.
Fattar du? Comprende?
Lägg av nu!

//Snöblind


Ånger...

... är ett intressant ord och ännu mer intressant är vad människor menar när de använder ordet.

Många kanske säger "jag ångrar att jag inte reste mer när jag var ung", "jag ångrar att jag började röka" eller "jag ångrar att jag inte tog chansen att läsa och rekommendera engelska böcker för ett bokförlag". Ja, just dessa ångermeningar är så klart inte generella utan helt och hållet mina! (Även om jag tror att många kan skriva under på det första och andra citatet!)

Sedan finns det personer som använder ordet på ett litet annat sätt! De åker fast för att ha umgåtts med prostituerade eller så blir de ertappade med att ha tagit emot mutor. Då säger de alltid till media: "Jag ångrar mig så mycket!".

Och då är frågan: ångrar de verkligen själva gärningen eller är det för att de åkt fast som de påstår att de "ångrar" sig!!! Den funderingen kan jag få många gånger!

Vad har du ångrat i ditt liv, sett i backspegeln?

Bloggvänner...

I måndags kväll lyfte jag luren och ringde min bloggvän Anna i Happis. Vi har haft kontakt via våra bloggar väldigt länge och dessutom har vi mejlat varandra rätt ofta. Men nu var det första gången vi hade telefonkontakt.

Det fanns absolut ingen oro om att det skulle bli en s k "pinsam tystnad", men däremot var faktiskt vårt första samtalsämne just vädret!! Det tycker jag var lite festligt för det är ju det man brukar ta till när man inte har så mycket att prata om! Men det var definitivt inte av den anledningen, för efter snack om snömängder, kyla, vulkanutbrott och översvämningar så tog andra samtalsämnen vid. Drygt 1,5 timme gick på ett kick och nog hade vi kunnat fortsätta samtala ett antal timmar till innan ämnena börjat tryta, men sängen till slut "kallade" sängen! :o)

Jag tycker att det är fantastiskt roligt att man fått nya vänner via bloggandet. Dessutom känns dessa som "gamla, goda vänner" när vi väl träffas eller pratar med varandra i telefon.

Mina Annor, en i norr och en i söder, är jag riktigt rädd om och jag är så tacksam över att ha fått möjlighet att lära känna dem. Anna i norr räknar jag med att träffa i sommar. När vi flyttat till lägenheten är ett besök på IKEA uppskrivet på agendan och då passar vi på att åka till IKEA i Haparanda. Och i samma veva träffa Anna och hennes familj IRL! :o)

Anna i södern har jag haft telefonkontakt sen förra våren. Jag hoppas att tiden(läs semestern) ska räcka till för att bila ner till dem. Det vore otroligt roligt! :o)

Men nu är det en helt vanlig onsdag och jag har min lediga dag. Jag ska strax ta ut Bessie på morgonpromenad och sedan blir det litet fejande härhemma. Eventuellt blir det visning av huset imorgon eller på fredag. Spännande!

Jag hoppas att jag ska hinna in hos er idag, men jag mår inte så bra i nacken så jag försöker hålla mig borta från datorn. Så ge inte upp om mig, det är bara en tillfällig frånvaro! ;o)

Sopning av cykelbanor...

... är ju ett riktigt vårtecken! Inte något som görs här i stan riktigt än, men snart så... :o)

Idag såg jag asfalten framträda på många ställen och jag tänkte tillbaka till den tiden då tjejerna var små. Vi hade en regel, "ingen cykel förrän det är sopat", och den höll vi på ända tills de gick i mellanstadiet. Det var rent livsfarligt att cykla på gruset som sandbilarna strött ut under vintern.

Många barn fick ta ut sina cyklar då is och snö fortfarande låg på asfalten. Jag fattade aldrig det. Att de lät sina barn cykla till skolan med risk för att på isen glida rätt ut i vägbanan. Men de föräldrarna kunde kanske inte stå emot barnens tjat!

En annan som också skrivit om barn som "styr" sina föräldrar är MammisPammis. Kolla in hennes blogg; där finns många klokskaper nedtecknade.


Grammatik = error!!!

Kikade in hos bästa Ama de Casa och hon gav sina läsare ett boktips. En bok som var fylld av grammatik. Det fick mig osökt att tänka på min högstadietid och varför jag skulle suga fullständigt om jag idag fick göra ett grammatiktest!

Vår lärare var en väldigt klok människa, nästan "överklok". Och aningen lättlurad. Så istället för att plugga på verb och substantiv så spelade vi brännboll eller lekte "Gömma nyckeln"! Då tyckte jag att det var riktigt skönt att slippa lektionerna, men när jag började gymnasiet insåg jag rätt snabbt vad jag missat. Eftersom jag sällan hade några fel då jag skrev uppsatser, så var det ingen som reagerade.

Men jag lovar er att om jag idag skulle tvingas göra ett rent grammatiskt prov så skulle jag misslyckas, big time! Jag vet med säkerhet vad substantiv är, men i övrigt är jag helt lost! Verb, dativ, gerundium - har inte en susning om vad dessa betyder.. (Orden snodde jag från Ama de Casa!!)

Men tack vare alla böcker som jag läst från tidig ålder och fram till dags dato så vet jag rätt bra hur en mening ska vara uppbyggd. Men jag har f*n ingen aning om varför! ;o) 

Jag är en riktig "ordsamlare"! Det betyder att när jag läser en bok så samlar jag på ord. Vilka ord som bäst används i olika situationer. Jag är en snabbläsare och läser nästan alltid "för stunden". Av alla böcker som jag läst är det ungefär 10-20 böcker som jag kan referera från pärm till pärm. Det är historier som fastnat i mitt hjärta av olika anledningar. Men om de flesta böcker som jag läst kan jag bara berätta om de var bra eller dåliga.

Som ni kanske har sett så har jag en förkärlek för citattecken och gillar parenteser som tillåter mig att göra utvikningar. Jag älskar dessutom semikolon; det är en fantastisk uppfinning! Huruvida jag använder dessa tecken på rätt sätt är oklart(grammatisk analfabet som jag är!), men det struntar jag högaktningsfullt i! Dessutom finns det sällan bara en punkt i min värld.. oftast är de två.. ibland tre... ;o)



Såna här har vi.. helt säkert.. någonstans under 50 cm snö!! ;o)


Mina favoriter...

Är ni som jag och klickar på "spara på Favoriter" när ni hittar en spännande hemsida, ett fränt youtube-klipp, en rykande fräsch blogg eller en intressant artikel? Ja, då vet ni att den listan kan bli ganska lång. Har man dessutom haft två barn som ibland suttit framför laptopen - ja, då har man väldigt massa länkar sparade där på Favoriter.

Eftersom jag gått igenom förråd, lådor och garderober de senaste veckorna så tänkte jag "hm, varför inte ge mig på datorn också?" Så, efter att ha feng shuiat hela listan på Favoriter så kan jag bara utbrista: "jädrar vad qi flödar fritt nu"!! ;o)


Var finns din älskade???

Skriv in din kärestas mobilnummer och få, via satellit-gps, reda på var han/hon finns! Klicka här!

Datormärkning...

Kikade in hos utomordentligt roliga Ketchupmamman och såg vad hon märkt sin dator med. Jag skrattade gott tills jag tittade på mitt tangentbord och såg följande:



För här behövs det tydligen en rosa, väl synlig, positiv affirmation för att jag ska förstå att jag minsann är glad! ;o)
 

Inget är som Väntans tider...

Klockan är kring nio, det är tyst i huset. Jag har precis svarat på ett mejl jag fått av en av mina bloggvänner, som faktiskt bor i samma stad som mig. En dag ska vi ses och det ska bli skoj.

Solen skiner så vackert därute! Minusgraderna på termometern kommer snart att övergå till plusgrader. Mina vänner, våren är här!! :o)

Söndagar har alltid varit "Väntandets dag". När jag gått klart grundskolan i byn bredvid min by, så började jag gymnasiet i samhället, 6 mil hemifrån. Jag bodde hos moster och hennes familj under veckorna i två år. (Om dessa år ska jag berätta en annan gång. Där finns många roliga inlägg att hämta!). Men det betydde att jag på söndagarna satt i hembyn och liksom bara väntade på att få skjuts in till samhället.

Efter gymnasiet kom jag in på Läkarsekreterarutbildningen i Piteå. Jag och två kompisar hyrde två rum och pentry i en villa. Vi tränade maskinskrivning och pluggade latinska ord under veckorna. På onsdagskvällarna var vi stammisar på Don Pepinos där vi "danced our asses off"! Men helgerna tillbringades i hembyn och söndagarna innebar samma väntan efter skjuts in till samhället. Plus en tågresa till Luleå och vidare med buss till Piteå.

Som färsk Läkarsekreterare flyttade jag till Karlstad. Jag fick en lägenhet nära sjukhuset, i det hyreshus som härbärgerade väldigt många sjuksköterskor och allmänt kallades för "Ridhuset". I don´t know why!! ;o) På den tiden var AF frikostig. Jag fick fria hemresor varannan helg under första halvåret där. "Flyttbidrag" kallades det! 
Så de söndagar jag tillbringade i hembyn ägnades åt väntan efter skjuts till samhället och flygplatsen.

Jag och pojkvännen(numera maken) flyttade sedermera upp till Holmsund, ca två mil utanför Umeå. Jag jobbade som läkarsekreterare på det stora sjukhuset i stan i ett antal år. Sedan kom jag på att jag ville göra något annat. Så jag sökte och kom in på Vuxendövtolkutbildningen på Strömbäcks folkhögskola. Vi gick en "betald" utbildning, vilket betydde att vi inte behövde ta studielån och kost och logi var gratis. Jag bestämde mig för att bo därute under veckorna istället för att pendla ett par mil per dag. Men helgerna tillbringades naturligtvis hemma hos pojkvännen i Holmsund. Och söndagarna.. ja, gissa.. precis.. det var mest väntan på att tiden skulle bli inne för att bli skjutsad ut till skolan! :o)
 
Så ni förstår.. detta väntande har satt sina spår i mig. Jag har fortfarande svårt att hitta på saker att göra på söndagar. Jag liksom bara väntar... men numera väntar jag bara på att det ska bli måndag! ;o)


En rätt bra lördag...

Idag har jag tagit det lugnt men ändå fått litet saker gjorda. Har fållat upp ett par jeans och lappat ett par andra.



Jag blir alltid glad när jag plockar fram mitt loppisfynd; det söta syskrinet. Visst är det är fint!! ;o)



I övrigt har vi åkt runt litet på Haga med bilen för att se var det finns garagelängor. Vi ska försöka hyra ett garage till vår Volvo PV; skönheten, you know! Till lägenheten ingår nämligen endast en motorvärmarstolpe  lägenheten. Jag har skickat mejl till olika fastighetsägare för att se om de har något ledigt.

Gjorde också en rensning på litet juliga saker, såsom girlanger, ljusslingor och lyktor. En av mina grannar blev väldigt glad över att få dessa i sin ägo. Tänk att det lilla kan glädja så mycket.

En god gärning gjorde också min kollega och hennes son. De kom nämligen förbi och tog med sig Bessie på långpromenad! :o)

Jag har bokat ett loppisbord tillsammans med min vän Agge. Loppisen är den 28:e på Ersboda FH och jag hoppas på att bli av med en hel del saker. Dessutom har jag bokat bord på storloppisen på Nolia den 29-30 maj. Vid det laget hoppas jag att huset är sålt och det är flytt på gång och allt som inte ska med till lägenheten ska krängas iväg.

Efterlysning...

Du som lämnade följande kommentar hos mig ang boken "Om det så kostade mig livet"; hör gärna av dig till mig på pia.hagman@stenfrukten.se

Jag var också med i sekten "KCS" numera "Kingdom Center" och blev tvungen att fly för mitt liv. Har också varit inlåst, stått 6 timmar tvångskommenderad in på s k befrielse. Fått utstå förakt och hat. Den gången var Margaretha och huvudpastorn förövarna. Själv var jag bara vanlig lydig och mycket timid sektmedlem. Har inte fått ut min berättelse än men önskar finna någon som vill skriva åt mig!

/MM

Klockrena verifieringsord...

Hittade himla coola ord när jag skulle verifiera min kommentar på en blogg.. Tänkte att de orden skulle bästa Spider-Mum ta patent på!!! ;o)


Blandat bandat...

Snart ska jag sätta mig och fixa alla papper, betyg och foton som krävs inför Carros utbytesår. Dessutom känns det som om jag blivit överkörd av en ångvält... men massagen som jag fick var välbehövlig och det kommer nog att kännas bra snart, men om någon skulle komma på tanken att klappa mig på ryggen ikväll; den skulle riskera en rak höger! ;o)

Här har det snöat. Jajamensan, det har det. Min kusin påstår att mormor sagt att det behövs ny snö för att få den gamla att försvinna. Det har nog funkat tidigare år, men jag vill påstå att vi nu fått en himla massa ny snö på den
gamla snön, men inte tusan har den försvunnit för det. Nu är jag less.. på riktigt! :o(



Igår kväll var vi på Midgårdskolan och såg en föreställning. Mycket dans, sång och musik; riktigt bra och duktiga skådespelare. Johanna har varit involverad i scenografin och har bl a inhandlat rekvisita och måla en massa. Kul!

Jo förresten, vill ni se "hemma-hos"-bilder så kika in på Mäklarcity! :o) Välkommen in i mitt hem! :o)

Feeling the blues...

Jag sitter här och lyssnar på rätt melankoliska låtar på Spotify. Idag känns det som om jag "got the blues". Vet egentligen inte varför, kanske för att kroppen värker ordentligt nu. I morgon har jag äntligen en massagetid och det finns inte ord för hur mycket jag längtar och behöver den!

"Man måste ibland ha tråkigt för att sedan kunna veta när man har kul"! Det är ungefär vad Alfons Åbergs farmor sa en gång i en bok. Väldigt kloka ord egentligen!

Likväl måste man väl vara ledsen ibland för att kunna veta när man är glad. Det är väl det som hör till Livet.

Egentligen är jag väl inte ledsen, men väl litet "låg"(vad nu det betyder!). Det känns som om jag nu är i ett "ingenmansland". Jag ser något nytt där i horisonten, men det känns som om det är en evighetslång tid innan "solen går upp".

Jobbat hårt för att förbereda huset för försäljning och lägenheten redan inköpt. Och nu handlar det bara om V.Ä.N.T.A.N. När beslut är tagna, då vill man ju köra igång, nu och på en gång. Och inte behöva tänka "snart" och "sedan" hela tiden.

Jag vet att vi tagit rätt beslut, men ändå krafsar lilla ångestmonstret i magen. Huset kom ut för försäljning idag(dock ej på nätet än, vad jag kunnat se) och jag är övertygad om att rivandet upphör så fort huset är sålt. Men det är klart att tanken "tänk om vi inte får sålt huset?" finns! Samtidigt så vet jag att vi har ett bra hus med ett toppenläge så.. Men nojiga jag har lite svårt att tänka positivt just nu!

Stod nyss och tittade på mina ca 850 böcker. Att ta med alla till lägenheten är omöjligt, så.. Vilka vill jag inte vara utan? Det kliar i fingrarna att börja plocka ut dem, men sedan inser jag att det nog ser bättre ut om bokhyllan är full när det blir dags för visningar. Återigen.. vänta och "sedan ska jag...". *suck*



© Carolina Hagman

Wicked game...

Såg programmet om Chris Isaak och blev påmind om vilken underbar låt Wicked game är!

Skohuset...

Jag förstår tanken bakom, men det borde ha varit med ett "än" i annonsen! Annars kan man ju tolka det som att "köp för allt i världen inga skor hos oss!" ;o)




My sister's keeper...

För en gångs skull har en film baserad på en bok gjort boken någorlunda rättvisa. Det handlar om "Allt för min syster" av Jodi Picoult. En gripande berättelse om Kate, som har leukemi, och om systern Anna som visat sig vara en perfekt donator till Kate. Men Anna tar ett beslut som ställer allt på sin spets.

 

Det är fruktansvärt tungt att bara "tänka sig in" i de olika människornas situation. Att då "leva" under sådana premisser måste vara en mardröm!! Och det går inte heller att avfärda det som ett påhittat drama; dessa situationer existerar ju på riktigt!
Detta finns bl a beskrivet i boken "Rädda Felix" av Helena Richardson. Där de "skapar" ett barn för att rädda livet på ett syskon.

Hur tänker du kring detta ämne?



Att ta hand om barnen...

Läste om könsroller hos Ketchupmamman. Jag började tänka hur jag och maken fördelade rollerna härhemma när det handlat om barnen.

Det var helt klart jag som bestämde vilka kläder de skulle ha på sig och såg till att, utifrån veckobrev, väskorna var packade med de rätta sakerna. Men det var min man som såg till att de fick i sig näringsriktig mat(och så är det fortfarande). När min man någon gång sa: "Idag lagar mamma mat!", så hördes två glada röster utropa: "Åh, pizza!". Och då snackar vi alltså köpespizza! ;o)

När tjejerna var ett par år gamla gick jag Tecken-som-stöd-kurser på Wiks folkhögskola utanför Uppsala. Det var ett par tre tillfällen per år och tio dagar vid varje tillfälle. När jag berättade det för andra så var det många mammor som förfasade sig. "Menar du att du lämnar barnen ensamma med pappan i TIO dagar? Det skulle jag aldrig våga göra!".

Va?! Varför inte? Jag hade aldrig ens funderat på huruvida maken skulle kunna ta hand om barnen eller ej. Det var väl självklart att han kunde det. Möjligen hamnade de hos dagmamman med "fel" färgkombination på kläderna, men annars.. no problems.

Varför hyser dessa mammor så liten tillit till pappan? Min man kanske inte gör saker på samma sätt som jag gör(även om jag naturligtvis hävdar att mitt sätt är bäst! Hahaha), men det behöver väl inte betyda att hans sätt är dåligt. Eller?


Vårtecken...

Fick den underbaraste vårblomman av en fabulous tjej och jag blev såklart jätteglad! Tack!!



Jag säger samma sak som fab-Ulrika sa: "jag är usel på blommor, men den här ska jag ta hand om ordentligt"! :o)

Jag vill skänka denna fina gerbera vidare till er alla som, genom era kommentarer, för en dialog med mig. Som låter mig lära känna er och som lär mig massor med nya saker varje dag. Like sunshine!

Jag kommer att kolla upp er så se till att blomman finns på era bloggar snarast! That´s an order!

Med en djup suck skriver jag "Äntligen fredag"...

Det här har varit en tung vecka. Det har känts som den "längsta" vecka någonsin! Jag har inte ens vågat känna efter hur kroppen mår för jag vet att den inte mår bra.. Så går det när man leker struts i en hel vecka! ;o)  

Och det har varit en vecka med väldigt litet tid vid datorn. Och jädrar vad ni kan producera inlägg; det märker man när man sitter här och försöker läsa ikapp!! :o)

Hjärnan har härdsmälta och jag kommer inte på en enda vettig, rolig, allvarlig eller galen sak att skriva om.
Med andra ord är det lika bra att jag slutar trycka ner de här tangenterna och lägger mig på spikmattan istället!

C U!


Vadå vård av barn???

När jag vaknade i morse så hade jag en konstig känsla i kroppen. Trodde att det berodde på att det var dags för mäklaren och fotografen att komma. Men när tidpunkten var slagen för besöket kom endast mäklaren. Fotografen var hemma för vård av sjukt barn. Neeeeeeeeej, så besviken jag blev, men det förklarade min känsla också! :o(

Så det blir fotografering på fredag istället. Och sedan läggs bilderna och informationen ut på nätet och annons skickas till tidningen på måndag kväll. Så på tisdag ska huset ligga ute för allmän beskådan. Skräckblandad förtjusning kan man väl beskriva min känsla inför det! Någon frågade om hemnet.se och ja, jag tror att huset hamnar där automatiskt.. eller?!

Den senaste tiden har jag insett ytterligare en fördel med att blogga. Man slänger ut en fråga på bloggen och vips får man en massa svar! Jag vill, återigen, tacka för alla era idéer och lyckönskningar. Om ni visste hur mycket dessa betyder för mig! TACK!



Dessa två syrenhortensior kommer att bli väldigt saknade av mig! Önskar att jag kunde gräva upp dem och ha dem på balkongen, men tveksamt är väl hur glad husköparen skulle bli av att se två stora hål i backen! (Och tveksamt om de skulle få plats på vår balkong! Hahaha).

Däremot ska det finnas en klausul i köpeskontraktet om att de inte får såga ner dem! För det var precis det vi höll på att göra när vi flyttade in i huset för många år sedan. På våren/försommaren ser busken nämligen helt död ut. Gamla knotiga grenar som ser ut att kunna gå av närsomhelst. Så när vi såg den i det skicket så tänkte vi "vi sågar ner skiten". Min mamma höll sågbladet mot stammen och var i färd med att börja såga, då grannfrun kom utrusande och hysteriskt skrek:

"Herregud, nej!!! Ni får inte såga ner den".
Vi tittade på henne och sedan på busken och sa:
"Men, den är ju död!".
"Nej", sa hon, "den är inte död. Vänta till efter sommaren och se om ni då vill såga ner den".

Vi kan väl säga så här: Jag är oerhört glad att hon var hemma den där dagen och att hon faktiskt kom ut och hindrade oss, för när hösten kom var det ingen som hade en tanke på att såga ner nämnda buske. Kan bli litet kallsvettig när jag tänker på hur det kunnat gå! :o)





Hus till salu...

Imorgon är det dags för fotografering av vårt hus. Det känns spännande och jag vill att det ska ut på marknaden nu och på en gång! Samtidigt som det känns lite konstigt att vårt hem ska läggas ut för allmän beskådan. En aningen märklig känsla, faktiskt!

Så mycket mer blir det inte skrivet ikväll. Sammanlagda datortiden för ikväll blir nog tio minuter blankt! Det betyder att jag inte besökt någons blogg idag. Det lär jag, helt säkert, ta igen de närmaste kvällarna. Men nu är det sängen som gäller; är så trött att ögonen går i kors!! ;o)

Ta hand om er därute!! Kram!

Jag vill tacka(öhh, typ)...

... livet, som gett mig så mycket!!!

S.A.K.E.R!!!!! Det står en stor kartong i hallen med grejer till Röda Korset och i förrådet har jag två lådor med loppissaker. Allt annat ska med till lägenheten.

Men åh, så skönt det känns att ha rensat i röran. Feng Shui är numera min melodi och jag riktigt känner hur energierna svävar fritt i huset nu!! :o)

Jag ber att få tacka för alla home staging-tips; en hel del att tänka på, minsann!!! Sedan var det en koftkvinna som påtalade hur skitiga hennes fönster var. I min kommentar till henne tyckte jag att hon lika gärna kunde släppa ner och vinkla persiennerna för att slippa se eländet.

Men plötsligt insåg jag att det, i mitt fall, vore jä*ligt dumt att mörklägga huset inför en visning. Sålunda har jag nu ytterligare en arbetsuppgift på min agenda! Yihaaa!




Bilringens storlek ökade...

... tack vare Prinsesstårtans entré! :o) Det är väl inte så mycket att fira att man fyllt 43 år.. kanske kan man fira att man överlevt ett år till!!! EM funderade lite kring om man skulle lägga in en pausfilm när man s a s var upptagen av det "riktiga" livet!! Det blir ingen pausfilm, men väl lite musikunderhållning. Det bästaste bästa från Melodifestival. Anna Bergendahl med "This is my life"!!!

Lite upptagen...

Bara så ni vet!! :o)

Bloggträff i hufvudstaden...

Bloggträff!! Åh, så roligt det hade varit. Att få träffa Gun, Egoinas mamma och en massa andra. Men nu är vi mitt inne i husförsäljningen så det funkar ju inte att dra iväg 65 mil bara så där.

Men ni som vill och som kanske bor lite närmare Stockholm än jag gör, här är annonsen:


Själv har jag funderat på om vi inte ska ordna en Norrlandsbloggträff! Vi är ju faktiskt rätt många bloggare här norröver också. Vad tror ni om det, kära vänner?

Självklart vore det riktigt kul om sörlänningarna tog sig upp hit!! Kanske kan det komma någon(läs Daniel) från landet i öster också? Men jag har inte riktigt koll på var Finnbyn ligger i förhållande till Umeå! ;o)

Home staging...

Jag tror det heter så i allafall. När man "pimpar" till hemmet och avpersonifierar huset vad gäller fotografier på oss. Har ni några bra idéer på vad man ska tänka på vid en husvisning? Är lite lost liksom! 

Försöker passa på att tänka "loppis", "Röda Korset", "lägenheten" eller "Returmarknaden" när jag nu rensar i köksskåp(herregud, hur många plastlådor har jag egentligen??) och lådor(är det nödvändigt att spara sitt gamla körkort eller alla barnens handgjorda magneter från -97?). 

Vi ska ju faktiskt flytta från 143 kvm till 85,5 så nu är det radikal gallring som gäller!



Materialister???

Nej, det är vi inte.. I allafall inte på det viset att vi alltid köpt det senaste i teknik- eller designväg..

Men nog har vi saker. Det inser jag när jag tittar på allt härhemma genom mina "sälja huset-ögon"!! Det är ju inga högar á la reklamblad från 40-talet eller samlingar av plastpåsar som jag menar. Nej, det är saker som vi sparat för eventuella kommande behov. Att vi inte öppnat vissa kartonger sedan vi flyttade hit -98 har liksom inte med saken att göra!! ;o) Jag antar att många vet vad jag pratar om. Ju större yta, ju större möjlighet att spara på saker!

Mina böcker t ex har alltid legat mig varmt om hjärtat. De är ca 800 vid det här laget och jag har alltid sagt att "mina barn kommer inte att få ärva några pengar efter mig.. de får ärva min boksamling istället!".

Men något har hänt inom mig den senaste tiden. Jag kom på mig med att titta på alla böckerna i bokhyllan och tänkte: "Njaa, en sjättedel kan jag tänka mig att behålla!". Det är stort.. för att vara mig! :o)


Bostadsrätt...

... istället för radhus? Japp, så blir det i juni.

Dagen igår var en av de jobbigaste dagarna i mitt liv, en ren mental berg- och dalbana. Budgivning angående den av oss eftertraktade bostadsrätten på Haga. Mina tankar pendlade från "det kommer inte att gå vägen" till "självklart vinner vi", "blir det här för dyrt?" till "det klarar vi".

Känslorna pendlade minst lika mycket. Glädje, ångest, upprymdhet, oro. När mäklaren sa "Grattis, ni lade högsta budet" hörde jag knappt vad han sa, det susade bara i huvudet. Och sedan G.L.Ä.D.J.E!! Och tio minuter senare sa det liksom "pang" och ångesten satt i magen. "Herregud, tänk om vi inte får sålt huset? Vad tusan gör vi då? Sitter med både lägenhet OCH hus??". Träffade dock mäklaren senare på dagen som, i princip garanterade, att det inte kommer att bli svårsålt. Då kändes det lättare och ångestmonstret var väck! Dessutom kom jag ju på en lysande idé. Om nu huset inte blir sålt, ja då får vi väl hyra ut vår fina bostadsrätt till några behövande!! Hahahahaha..

Vad som föranleder vår flytt berättar jag i nästa inlägg. Maken är nu i Skåne(ja, hör o häpna) så nu är det upp till mig, en människa med IQ 0,0 vad gäller matlagning, att se till att få i näring i våra barn. Det innebär en tur till ICA. Halvfabrikat har väl inte dödat någon på ynka tre dagar?? ;o)


Det var ju det där med konsekvensanalys...

Satt här och kikade in hos mina bloggvänner och hamnade hos Ulrika som berättade vad hennes man hade varit med om.. Jag fick ont i magen av att bara läsa hennes inlägg; tänk så illa det hade kunnat gå. Det var en lek på liv eller död!

Det fick mig att tänka på hur man som barn ofta var skitdålig på att inse vilka konsekvenser olika handlingar kunde få. Många gånger trots att man fått otaliga varningar om att inte göra si eller så!

Att slicka på ett metallhandtag en kall vinterdag.

Att peta på den utstickande metallgrejen på mormor och morfars vedspis.

Att cykla på en för stor killcykel.. med stång.

Att åka skateboard nedför den kurviga bybacken. På den släta grusvägen!

Att på våren plurra i de vattenfyllda dikena.

Att cykla barfota på grusvägen.

Att ligga i diket och bli översköljd av snö när plogbilen kom.

Att leka med brinnande ljus och tillhörande stearin.

Att lägga sig mitt på den trafikerade grusvägen för att titta på månen.

Att, i full fart, på skidor tolka efter en hund som plötsligt tvärnitar och hoppar ner i diket.

Att tjuvröka när man sommarjobbar på en kruttorr torvbrytning.

Att spotta i motvind.

Att stå på skolans trappräcke och hoppa ner till nästa avsats.

Att gunga på stolen i skolan och ha ett gigantiskt element bakom sig.

Att försöka gå ner i spagat och ha en äldre bror som "hjälper" till.

Att sticka in sitt pekfinger mellan gallret till en hamsterbur. Med tillhörande hamster.




















Träningsvärk...

... lär jag få efter att både gymmat och simmat ikväll! Kroppen är i förfall, men jag tror att det mesta går att rätta till.. Känns som om jag är på gång igen efter alla "sjukdomar". Skönt!

Dessutom säsongspremiär av Desperate housewives (skriver inlägget i reklampausen!).. det blir nog inte mycket mer än så här av mig ikväll. I morgon är jag dock ledig så då ska jag kika förbi er alla.

C U!


Livstecken...

... via ombud från Coolbettan! Det tackar vi för!!


De älskade böckerna...

Såg Umeås fina bokbuss idag. Den är motivlackad med massor av superfina sagofigurer. Bara därför kör jag en repris av ett inlägg som jag skrev i maj 2008, alldeles i början av mitt bloggande..  

När jag var liten kom bokbussen till byn ungefär var tredje månad.. Jag älskade att, med spänning, vänta på det pysande ljud som hördes då dörren öppnades, helt magiskt! Att kliva upp de där 3-4 trappstegen och att få gå med skorna på heltäckningsmattan var fantastiskt!!! Jag blev varm i hela kroppen av doften av böcker(förmodligen en dammig doft, men ändå!!) Längst bak i bussen fanns det en liten soffa där man kunde krypa upp i och läsa en Spirou- eller Tintinbok.. Sen lånade jag 20-30 riktiga böcker! De kallade mig för "Bokomanen" och undrade om jag verkligen läste alla böcker som jag lånade. Jodå, vissa hann jag faktiskt läsa om innan bokbussen kom till byn nästa gång!

Däremot är det bara en handfull av böcker, av de tusentals som jag läst, som jag kan referera från pärm till pärm. De böckerna har slagit an en speciell sträng inom mig. Några exempel på sådana böcker får du längre ner i texten.
Jag läser nämligen för stunden och samlar på ord och situationer.. Så.. jag kan rekommendera en bok, men be mig inte om detaljer för oftast minns jag inte ens vad huvudpersonen hette :o) Däremot minns jag alltid om den var bra eller dålig!

En vän till mig sa en gång: "Hur lär man sig om livet om man inte läser böcker?". Det tycker jag var en riktigt bra fundering. För mig är böckerna som en drog, men jag är en riktig periodare också! :o) Inte så att jag kan vara helt utan böckerna, nej.. men jag kan nämligen inte läsa vad som helst när som helst... Bokvalet är beroende av själens dagsform :o)

Ibland är det kriminalromaner med en dos av rättsmedicin à la Patricia Cornwall.. ibland behöver jag mest skratta till böcker à la Marian Keys eller Jane Green... ibland med "djupare" innehåll à la Mitch Albom och Paulo Coelho... Men ibland får jag också en dos verklighet genom böcker som "Boken om Kirre"(Gunilla O Wahlström) och "Kärlek och stålull"(Lisbeth Pipping) Otroligt jobbiga böcker att läsa, men samtidigt... vilka fantastiska människor! 

Jag vill avsluta dagens "bokrelationsdrama"(INTE à la Norén) genom att rekommendera en av mina "Topp 10"-böcker. Det är Marlo Morgans "Budskap från andra sidan". Om en amerikansk kvinna som hamnar på en vandring genom Australiens "outback" med en grupp aboriginer.. Läs den eftertänksamt!! 

"Läsning är för själen som motion är för kroppen!"

RSS 2.0