Det finns många människor som har svårt att rannsaka sig själva. Det är alltid någon annans fel eller någon annans ansvar. Dessa människor ser endast sina egna intressen och struntar i andra. Empati är en bristvara hos dessa människor och de skulle hellre dö än att erkänna att de gjort ett misstag. De sårar ofta andra utan att ens "veta" om det...

Jag är absolut inte Guds bästa barn, inte alls. Jag tycker att det är skitjobbigt att rannsaka mig själv kring något och, ve och fasa, komma fram till att jag nog har mig själv att skylla. För nog har denna rannsakan föregåtts av tanken "finns det verkligen ingen annan som jag kan skylla på?"

Men jag, och många med mig, jobbar på detta. Att erkänna de gånger vi gjort fel. Att ge andra credit när de faktiskt förtjänar det mer än oss. Att visa empati och kunna "läsa mellan raderna" när det behövs. Att tänka oss för innan vi säger något. Att ibland inse att det är bättre att helt enkelt "knipa käft"!!