En dag som bara blir bättre och bättre...

Startade dagen med ett uppvaknande vid halv sex på morgonen. En jädrans käke som bråkade illasinnat. En tablett senare iväg till Vasaplan för en busstur upp till sjukhuset. På plats kl 08.00 på Ögonmottagningen. Undersökning av tre "pluttar" vid ögonfranskanten. Ingen cancervarning, men bör opereras bort. Får kallelse om någon månad. Tack för det! Orkar inte anteckna något mer i almanackan för den närmaste tiden! ;o)


Halv elva ringde vännen Maria och bjöd med mig på en lunchföreställning på Folkets Hus. Moussaka med lammfärs bjöds det på innan själva föreställningen började.


"48 timmar liv", en monolog av Jörnsonen Ulph Nyström.

"Vår lille Lars Holger
Har lämnat oss endast två dagar gammal.

Jörn den 14 nov 1961
Ingegerd och Göte Nyström
Erik
Där hos barnens bäste vän
vi få bo i himmelen

Här börjar historien om Lars. När han dör, endast två dagar gammal.
I en tid när det inte fanns plats att sörja så kortvariga existenser.
En tid när inga pappor syntes till på förlossningen, och i en miljö där
det inte skulle pratas om vad som hänt.
Och minnet av Lars förbleknar, eftersom inga berättelser förs vidare om
hans 48 timmar av liv.
Snart är han bara skymten av en skugga, ett mörkt stråk i
familjehistorien, snart är det länge sedan man hörde hans namn.

Men drygt 40 år senare hörs ett oartikulerat vrål från Österjörns kyrkogård.
Plötsligt ropar han, Lars, från sin grav, om sitt olevda liv.
Är det en anklagelse? En vädjan? Svårt att höra på håll.
Han ropar efter sin berättelse - men har en som bara levt i två dagar
överhuvudtaget rätt till en berättelse?
Och har döda någon rätt att kräva finkläder?
Han ropar till sin lillebror.
Det är jag som är lillebror.
Det här är historien om Lars."


Föreställningen väckte verkligen känslor och funderingar uppstod. Tankar kring döden, livet.. Tankar kring hur livet kunde ha blivit.. Tankar kring mindre samhällen kontra större städer.. Tankar kring hur sorgen visade sig.. eller inte!

Vi som lever har en berättelse. De som levt en längre tid och sedan dött har också en berättelse. Men barn som, en väldigt kort tid, befinner någonstans i gränslandet mellan liv och död har kanske inte alltid en berättelse. Det känns viktigt att de får det!

Här en bild på vännen Maria och Ulph, taget efter föreställningen.


På vägen hem från Folkets hus handlade jag lite garn och några böcker på Röda Korset.

Igår blev jag uppringd av The Studio och då blev jag inbjuden till att fotograferas. Jag får ta med mig fyra vänner så den 16 oktober ska jag, döttrarna, Maria och Agge vara "Modeller för en dag"! Vi kommer att bli sminkade och fotade i tre olika outfits(egna kläder) och det ska bli fantastiskt roligt! Det kommer att ta ca 4 timmar. Efteråt blir det samling hemma hos oss för middag med våra äkta hälfter. Kul är bara förnamnet, liksom!




Kanske lite mormorsaktig...

Idag var jag ledig, trots att det bara är tisdag. Jag hade lite väl många arbetstimmar efter att ha varit på resande fot med jobbet, så därför blev det en extra dag.

Jag har haft lite ångest hela dagen då jag hade ett tandläkarbesök inplanerat. Funderade fram och tillbaka, avboka eller inte, men till slut bestämde jag mig för att gå dit. Jobbigt, som alltid, att gapa stort och nu känner jag bedövningen släppa och värken komma. Hoppas, hoppas, hoppas att det inte blir samma djävulska värk som tidigare. *ryser*

Idag har jag ändå försökt skingra tankarna lite. Började med att lägga in hyllpapp i köksskåpen, där vi bl a har glas och muggar. Eftersom skåpen här i lägenheten är från 60-talet så är hyllorna inte direkt släta och målarfärgen börjar släppa. Men med hjälp av hyllpappen så gliiiiider glasen in i skåpet!! :o)


Jag har ett vackert linneskåp som har stått hos min mormor och morfar. Jag är så glad att jag fick ärva det!!


Och himmel så mycket man rymmer i det! Jag har sängkläder, handdukar, gardiner och dukar i det!


I skåpet finns ett hyllpapper som mormor satte fast på alla hyllorna. Visst är det vackert?!


Har ni hyllpapp i era skåp eller känns det "mormorsaktigt"?! ;o)


Prinsessan Frost...

... är här nu!

Hon ser till att naturen byter skepnad.
Det mesta kantas av det vita, vackra.
Frosten ser hård ut, men smälter vid minsta beröring.
Luften är klar och kall, precis som den ska vara på hösten.
Naturen skiftar färg.
Gult, orange, rött, brunt..


© Pia Hagman

Vissa bygger bo.
Andra flyttar.
Vissa har inte bestämt sig än.


© Pia Hagman



Varv på varv...

Vaknade till ett riktigt ruskväder och en himmel i ungefär 48 skalor av grått! Usch och fy! Men sådan tur då att det fanns en stor inneloppis på Nolia att tillbringa ett par timmar på!

Jag, maken och Carro åkte iväg dit och travade runt, stundtals var för sig. Träffade på vännen Kristina och hennes man; det var så kul att se dem! Hoppas de hittade allt de var på jakt efter. Själv var jag var ute efter gardiner till köket och en hylla till sovrummet, men ingetdera kom jag hem med. Däremot blev det några böcker.. same procedure as always!!!

Ett otippat inköp blev det! Björn Ranelid har jag nämligen aldrig läst något av och har alltid haft svårt för att höra honom prata på sitt "högtravande" sätt. Men efter att jag såg honom i Stjärnorna på slottet så har jag tänkt att jag ändå borde ge honom en chans. Gillar jag den inte så har jag i allafall inte lagt ut massor på den! Hahaha..





Under våra planeringsdagar med jobbet hade vi en bibliotekarie på besök. Våra hälsoinspiratörer hade en fundering om vi på jobbet eventuellt skulle starta en bokcirkel. Hon berättade då om den bokcirkel hon håller i. Mot slutet frågade jag henne vilka böcker hon hade på sin Topp-10-lista. Då nämnde hon bl a "Till Mervas" av Elisabeth Rynell. När jag nu hittade den på loppisen så tänkte jag att det nog var meningen att jag skulle hitta den! :o)


Strax innan vi skulle åka hem hittade vi en gammal skrivmaskin för 90 kronor. Väldigt fräsch, om man bortser från åratals av damm som fanns på den. Visst är den vacker?! Carro ska ha den på sitt skrivbord, så fort jag skurat den ren ;o)


Maken hittade en väggklocka som passar bra med resten av hans samling av radioapparater, termosar och plåtbilar.






Fredagsmys...

Ja, ni får gärna nynna på den där sången för jag hoppas att ni alla har någon form av fredagsmys.

Idag slutade jag lite tidigare och jag kommer att vara ledig även på tisdag; det blev nämligen rätt många timmar "övertid" under resorna till Stockholm och Skellefteå. Men jag känner att jag behöver vila lite nu.

Har suttit med mac:en i knät, surfat runt, läst inlägg, kommenterat och samtidigt kollat både Doobidoo och Skavlan. Jag brukar inte titta Doobidoo i vanliga fall, men har ibland har jag kollat när det blivit dags för "Sista minuten". Det momentet tycker jag är skitkul att titta på. Ikväll var det ju ett par som knep 9 poäng och det hör definitivt inte till vanligheterna.

Nu ska jag lägga mig och fortsätta läsa i bok 2(Fatta eld) i triologin om Hungersspelen. Jädrars, vilka bra böcker och jag misstänker att det snart kommer ut en film baserad på dem. Bok 3(Revolt) har kommit ut på engelska, så snart är den nog översatt till svenska så jag kan köpa den. Vill inte ha två svenska och en engelsk bok; det stör min känsla för symmetri! Hahahahaha..

I morgon(och på söndag) är det storloppis på Nolia. Det ska jag gå på. Jag ska inte stressa utan strosa runt i lugn och ro och se om jag kan göra några fynd!

Må så gott, vänner! <3


© Pia Hagman

Hjärnsläpp...

... innebär... ta-ta-ta... favorit i repris!! Alltså, det är ett av mina favoritinlägg och behöver naturligtvis inte vara ert!
Men vill du läsa det, tryck här!!!

Vill bara säga att det känns bra att läsa era kommentarer kring ämnet "göra slut med en vän"!

Det känns gott att de flesta av er inte automatiskt stämplar en SD-röstare som rasist eller nazist utan vill diskutera och argumentera kring "varför" de röstat som de gjorde. Jag tror nämligen inte att alla verkligen är främlingsfientliga utan röstat på SD av andra anledningar, därför är det viktigt att ta reda på vilka dessa anledningar är.

Skulle det vara så att vännen visar sig vara rasist eller nazist; ja, då blir läget ett helt annat. Då sägs bekantskapen upp. Det är vi många som skriver under på.

Jag vet inte var tiden tar vägen. Jag hinner verkligen knappt med att skriva ett eget inlägg, än mindre att besöka er. Och jag vill ju göra det, vill veta vad ni pysslar med, hur ni mår.. ja, vad som händer i ert liv!! Jag hoppas att helgen bjuder på lugn och ro så jag kan sitta med mac:en i knät och kunna läsa ikapp litet.

Kram!

Puh!!!

Vill bara tala om att allt är okey här, men att livet(läs arbetet) tagit mycket tid den sista tiden. Först dagarna i Stockholm, sedan två dagar på Medlefors fhsk i Skellefteå. Frös som en hund nyss så jag duschade kokhett skitlänge. Ja, jag vet att det inte är miljövänligt, men jag var tvungen för att bli genomvarm. Klockan är bara åtta på kvällen, men nu lägger jag mig!!

Jag räknar dock med att vara pigg som en mört i morgon bitti! ;o) Kram på er!

Nej, jag har inte drabbats av någon märklig hudsjukdom; jag leker lite i Photo Booth! ;o)

Alla skriver om valet...

... och om SD som kommit in i riksdagen!

Jag röstade rött, jag röstade mot Alliansen och mot att SD skulle komma i riksdagen. Det lyckades inte, men jag gjorde i allafall det jag kunde. När jag läser nedanstående citat tagna från statusrader på Facebook så funderar jag på en sak.

"Till dig som har röstat på SD: gå in på min sida och ta bort mig som vän. Hej då".

"Om någon av mina vänner mot förmodan har röstat på SD omber jag er genast att stryka er från min vänlista - för då har vi ingenting mer gemensamt. Därmed basta!"

Dessa människor verkar anse att deras vänner(numera ex-vänner) är rasister/nazister.

Veckans fråga är: Skulle du göra "slut" med en god vän om du fick reda på att denne röstat på SD?


Summering av veckan...

Blev hämtad av en limousine(!) när jag skulle till flyget i onsdags. Blev dock lite putt över att det inte bjöds på någon champagne under resan! ;o)


Mrs Amatörbloggare glömde naturligtvis ta ett foto på mig och Yvette och pizzan jag åt under lunchen. Tur att Gun i allafall påminde mig om det när vi träffades och käkade italienskt. Jag vet att det inte ser så gott ut, men det var supersmarrigt!


Gun i egen hög person!


En bild från vandrarhemmet Bed & Hostel och från Hotell Birger Jarl!


Alldeles bredvid vandrarhemmet på Rehnsgatan ligger Observatoriekullen. Här kommer några bilder på vägen upp.




Nu tycker jag ju att samhället borde vara på ett sådant sätt att ingen tvingades bli hemlös. Men, tyvärr så är verkligheten annorlunda. Därför tycker jag att det här var en lysande idé som fler affärer borde ta efter.
Den här skylten fanns på ett kylskåp precis utanför kassan på en ICA-butik i Stockholm. Att man som konsument och bättre bemedlad faktiskt kan köpa en extra vara, ställa in den i kylen och så hämtar Ny Gemenskap varorna till sitt härbärge.




Och så avslutar vi veckan med det absolut viktigaste!

Solidaritet???

Läs fortsättningen på Sveket här. Finns det verkligen någon, oavsett partitillhörighet, som anser att man ska få lov att behandla människor på det här sättet. Den personen skulle jag i så fall vilja omyndigförklara!

Återigen, vi är många som fått det bättre med Alliansen. Absolut! Vi som jobbar, alltså!

Men vad alla borde fundera på är om vi verkligen vill ställa upp på dessa regler OM vi blir sjuka eller arbetslösa? För vad händer då? Har alla tänkt på det eller är det bara kortsiktigt tänkande "Jag har det bra med jobb och hälsan i behåll!"? Alla vet vi hur fort saker kan förändras genom olyckor och annat.

Det finns många exempel förutom Emelies mamma. Men egentligen spelar det ingen roll. Att en människa ens kan bli utsatt för detta är skamligt!

Jag har skrivit det tidigare, Alliansen har gjort en sak bra. De har satt eld i baken på myndigheter vad gäller att ge rehab och arbetsträning till de sjukskrivna och en hel del har fått arbete/arbetsträning. Alltså, toppenbra för de sjukskrivna som klarar av arbeta. Om de stoppat där, så hade det varit okey. Men att sparka på dem som är för sjuka för arbetsträning; skämmes ta mej f*n!

Det är definitivt en SOLIDARITETShandling när jag i morgon går till valstugan för att lägga min röst på de Rödgröna!

Man tror inte att det är sant!!!

Läs detta innan du avger din röst på söndag.

Det blir definitivt en röst av solidaritet från min sida det här valet! För så här får man fan inte behandla människor!!!


Bloggträffar, promenader och Tomas Bodström...

Skriver ett snabbt inlägg innan jag ska iväg till hotellet där konferensen ska vara i dagarna två.

Träffade fina Yvette till lunch igår och oj, vad vi pratade!! :o) Vi är pratglada bägge två så det var definitivt inga problem att hitta samtalsämnen. Det mötet kommer jag att spara inom mig länge..

Efter lunchen tog jag mig upp på Observatorielunden, fotade lite(läggs in senare) och sedan tog jag Drottninggatan ner till centrum. Plötsligt började det blåsa jättehårt, molnen hopade sig och det blev jättemörkt ute.. och så kom hällregnet.

Jag och många andra tog skydd under affärernas markiser och plötsligt stod jag bredvid Tomas Bodström. Men tror ni att jag är något annat än en amatörbloggerska.. precis.. inte tog jag något foto inte!! Hahahaha..

Mötte upp bästa Gun på Centralen. Finally fick jag träffa henne!! :o) Vi käkade pasta och pratade, pratade, pratade.. Ytterligare ett möte som kommer att finnas kvar hos mig länge.

Slocknade som ett ljus igår kväll! Det var många intryck som skulle smältas och jag kände mig så nöjd med dagen!! Tack Yvette och Gun för att ni ville ta er tid att träffa mig!

Nu, dags att packa ihop och dra väskan två kvarter bort. Uppgradering av boendet!! :o)

Söndagen blev visst en vilodag...

Söndagen bjöd på ett riktigt skitväder; grått, dimmigt och regn. Det blev en innepysslardag.

Jag glömde ju nämna att jag, under lördagens loppistur, införskaffade ett par svarta panelgardiner i linne. Tjugo kronor längden! Vi har drygt 10 cm högre i tak här än vi hade i huset, så alla mina gamla gardiner "väntar högvatten" liksom.

Som tur var så är det, av en händelse(!), min mamma som fållat upp de allra flesta. Och hon är ju en klok kvinna som viker in och sparar sålunda en hel del tyg i just fållen. Sånt gör inte jag. Jag mäter, klipper och fållar en smal fåll! Men tack vare mammas klokskap hade jag i allafall några gardiner att sätta upp här i lägenheten, eftersom de kunde "förlängas" rätt bra.

För att återgå till gardinerna jag köpte så måste jag säga att här har vi haft en person som definitivt tänkt till ordentligt. Nästan för ordentligt! Hon, eller han för den delen, hade alltså vikt in och fållat upp över 20 cm tyg! Inte ens en amatör som jag tyckte att det var snyggt. Men jag var väldigt tacksam för detta. För hade det varit gjort "my way", ja då hade jag bara fått kasta gardinerna. Då hade de inte bara väntat på högvatten utan typ översvämning!

Här en himla dålig bild på vårt sovrumsfönster. Det ser ut som ett riktigt EMO-rum, men jag lovar att väggarna inte är svartmålade utan vita!


Ser ni björken som antagit höstliga färger? Jag gillar hösten, men då ska det vara småkyligt och soligt ute! Inte regn!

När vi åkte hem från Sörmjöle, där vi köpt en IKEA-garderob(på hjul), stannade vi till på Mattex Antik och loppis. En lada full med saker. Herreminje, säger jag bara. Skitsaker som borde ha kastats i en container på Gimonäs såldes för nära hundralappen. Och fina saker... ja, de fanns säkert där, men var väldigt svåra att hitta och titta på. Döm själva!






Sådana här ställen är bara skitjobbiga och inte ett dugg kul att gå på. Jag blir stressad av den där fruktansvärda oordningen och man undrar hur många kryp som gömmer sig där, i dynor och mattor. Dessutom skulle jag aldrig gå upp på den vinden ensam; fasen vet vem som kan gömma sig bakom allt bråte. *ryser*


Jag och Carro har lekt lite i min mac:s fotobås, eller Photo Booth som det heter på utrikiska. Ha, vilka roliga bilder man kan göra där!


Ja, just det.. Jag har väl aldrig presenterat er för min tvillingsyrra, va?! ;o)


På onsdag morgon åker jag ner till Stockholm. Hela dagen och kvällen är bara min. På kvällen har jag en date med bästa Gun, om hon bara inte går och blir däckad av den där bassilusken. Men jag håller tummarna för jag ser sååå fram emot att få träffa henne IRL. Hade också på gång en träff med Laila, men livet är rätt tungt och ovisst för henne just nu så jag vet inte om hon orkar vara social. Vilket är fullt förståerligt i såfall. Om nu någon, mot förmodan, är fri och ledig nu på onsdag så vore det ju himla skoj att få en lunchkamrat! :o) På torsdag och fredag är det konferens för hela slanten.

Kram!

Ibland har man tur...

Somnade framför tv:n igår kväll och vaknade upp vid 1-tiden, då maken var på väg i säng. Klev upp, borstade tänderna, tog en värktablett och gick och lade mig igen. Fick sedan sova ostört ändå till klockan elva i morse och det var så skönt. Jag har sovit urkasst hela veckan så det var välbehövligt.

Jag och maken tog en tur med PV:n och hamnade bl a i Stöcksjö där de hade garageloppis på ca 15 ställen. Dumt nog hade jag bara på mig en t-shirt och en tunn, tunn kofta för jag trodde att vi skulle gå på inomhusloppisar. Men maken hade sett en annons om den här byloppisen så det blev en långpromenad längs byvägen.

Men ibland har man flyt så efter några hus hittade jag en finfin jacka(såg inte ens använd ut) som jag köpte för 50 kronor. Egentligen var den lite för varm för en dag som idag, men jag hade ändå hunnit bli ganska frusen så det var gôtt att ta på sig den! :o)


Vi stannade till på ett ställe där de sålde fika och den där koppen med te satt finfint.

Åkte sedan ner på stan där vi hittade en loppis nära mitt jobb. Där köpte jag några böcker för en billig peng.


Snart ska jag och Johanna cykla in på stan för att gå på bio. Vi ska se "I rymden finns inga känslor". En av rollerna görs av Bill Skarsgård. Finns det ingen ände på dessa Skargårds??!! ;o) Går ju nästan att jämföra med Wahlgrens bara det att Skarsgård-familjen spelar i en helt annan liga, en bättre sådan.

Förresten.. Här är en rätt dålig bild på vårt lilla "vildsvin" Bessie! ;o) Hon är tämligen ovillig att posera, så det är jättesvårt att få ett ordentligt foto på henne. Hon verkar känna på sig att man ska fota henne; då vrider hon ofta bort huvudet! Även om jag inte använder blixt!

Hm, låter märkligt likt dottern(hon som trivs bäst bakom kameran!)!! Är det så att man blir som man umgås?!


Skickar en hälsning till bloggvännen Laila som har det väldigt tungt just nu! Tänker på dig! <3


Önskar er alla en skön lördagskväll!

Älgar, käken och sommarvärme...

Spänningen är stor i skogarna för tillfället. För både jägarna och älgarna! I byns jaktlag ingår mina bröder, även om det bara är den ena av de två som jagar den här veckan. Jaktlaget består även av två kvinnor, om jag inte minns fel. Hejar lite extra på dem! ;o)

Jag har dessutom en kollega som sitter och lurar i buskarna i väntan på skogens konung. Jag håller sååå tummarna för att det ska vara hennes tur att få fälla en älg. Go Ullis!

Det enda som jag inte tror att älgjägarna riktigt uppskattar är denna sensommarvärme som råder. Men samtidigt måste det vara skönare att sitta i skogen i fint väder än i kallt hällregn.

Jag minns inte om jag berättat detta förut, men skitsamma.. Det får bli "favorit i repris" i så fall! :o)

Jag har tagit jägarexamen för allt vilt. Det enda som jag inte har är skyttet på löpande vilt(ni vet, älgen som kutar fram och tillbaka på en bana). Jag gick dock jägarkursen utan en tanke på att jaga. Jag ville bara lära mig mer om djur och natur samt lära mig att skjuta, för det verkade kul. Att skjuta prick gick jättebra så det behövde jag inte träna speciellt mycket på, men med lerduveskyttet var det en helt annan femma.

Vi åkte ut på landet till en jobbarkompis till maken. Jag fick låna hans hagelgevär och det var tungt som fasen. Dessutom gick provet ut på att man håller geväret mot höften, skriker "jaaa"(duvan skjuts ut), lyfter upp geväret mot axeln och trycker av. Det var tur att axeln gick att dölja med tröjor för jag såg ut att ha blivit kraftigt misshandlad efter några kvällars träning. Hela regnbågens färger "smyckade" mitt högra axelområde.

Jag hade skjutit nästan 200 skott och endast smaschat sex lerduvor! Jag var nära många gånger; naggade lerduvorna i kanterna. Men som ni vet, "nära skjuter ingen hare" och chansen att jag skulle klara provet som bestod av tre träffar av sex möjliga var i det närmaste omöjlig.

När dagen D var inne stötte vi på en sådan där besserwisser-typ som kom med kommentarer som "Kärringar ska inte ha gevär" och "Kärringar har inget på jakten att göra". Jag var före honom i kön till provet. Eftersom jag visste att jag skulle missa alla sex lerduvorna så var jag inte ett dugg nervös. Jag tänkte "jag går bara dit och skjuter mina skott och sen får det vara".

Så var det då min tur. Fick ett gevär med kapad pipa och kapad kolv! Absolut mer anpassad för min storlek och betydligt lättare än det gevär jag tränat med. Ställde mig i rätt position, skrek "jaa", lyfte upp geväret och sköt.. och såg lerduvan pulvriseras mot himlen. Va?! Jag fattade ingenting.. Nåja, tänkte att det nog bara var tur. Dags för skott nummer två. Pang.. och även denna gång blev lerduvan till pulver däruppe i skyn.

Då började jag bli riktigt nervös, för då insåg jag att jag faktiskt bara behövde träffa en till för att klara provet. Skott tre - miss. Skott fyra - miss. Skott fem - miss. Vid sjätte och sista skottet tänkte jag för mig själv "nu Pia är det dags att visa den där besserwissen att tjejer visst kan hantera ett gevär. Skärp dig nu!". Gav klartecken för sista lerduvan och med en smäll sprängdes den i bitar! Jaaa, jag klarade det!

Det roliga i allt detta var att Mr Besserwisser stod i tur att skjuta efter mig. Han träffade dock bara två av sex duvor!!! Och skyllde missarna på solen och diverse andra "löjliga" saker.. Hahahaha..

I rubriken står det "käken" och det är ju ett trist, men återkommande tema i min blogg. Vaknade nämligen fyra i natt av sådan värk att tårarna rann. Fick i mig en Citodon(tack gode Gud för Citodon!) och en halvtimme senare började den verka och värsta smärtan lättade. Men då var Pia klarvaken. Tog kuddar och täcket in i vardagsrummet där jag låg och läste och somnade nog först vid sextiden. Det blev med andra ord inget arbete för mig idag.

Jag skickade en förfrågan om läkartid till Citymottagningen och fick möjlighet att komma kl 14.00 idag. Läkaren kände på käken när jag öppnade och stängde munnen och sa att det verkade vara ett diskbråck eller en luxation, alltså att käken åker ur led när jag gapar stort. Han skickade en remiss till ÖNH-kliniken och jag hoppas få komma dit snabbt. Ska ringa dit redan i morgon för att kolla att remissen kommit till dem. Orkar inte ha det så här längre. Jag äter alldeles för många värktabletter pga detta. Inte bra alls. Men nu känns det i allafall lite hoppfullt, kanske kan jag få någon hjälp.




Mia Skäringer...

Hittade hennes nya blogg och satt här i kväll och läste bakåt i den. Kom till ett inlägg där det stod att hon skulle spela i Umeå i höst. Va?! Jag blev eld och lågor, klickade snabbt in mig på Ticnet och jaaa, där fanns hennes show, "Dyngkåt och hur helig som helst!". Har läst boken med samma namn och den gillade jag helskarpt.

Försökte mig på att boka två biljetter för jag tänkte att "någon får jag säkert med mig", men det gick inte. Kanske fanns det bara enstaka platser kvar, vad vet jag. Det enda jag vet är att jag har en plats bokad till mig på Idun den 6 november kl 19.00. Jag är så nöjd!






Dagens agenda...

... på denna lediga dag är en date med tvättstugan. Det är en rätt skön syssla, jag tror faktiskt att det blir som en meditationsstund. Speciellt rogivande är det att plocka ur den torra tvätten, vika dem fint och sedan få in dem i alla skåp. I vilket fall så är det väldigt skönt att få allt gjort på en och samma dag. När vi bodde i huset, med egen tvättmaskin, tvättade jag flera gånger i veckan och det hängde kläder på tork överallt.

Det är konstigt, men jag saknar inte huset ett dugg. Jag har inte ens tänkt på "min" syrenhortensia(den måste ju ha övergått till rosa nu!). I somras saknade vi "vår" fina grill förståss, men det var det enda. Maken har nu fått ett garage till sin älskade PV och garaget ligger alldeles i närheten av vår lägenhet. Så det är ju perfekt. Jag saknar dock min förra granne och vän, Carinne, men vi ska nog se till att träffas.. så fort valet är överstökat. Hon är så upptagen med valfrågor och valstugor just nu! :o)

Nu ska jag klä på mig och ta Bessie på en promenad. Vädret har ju varit underbart de sista dagarna, även om man blev lätt chockskadad av den plötsliga värmen. Trodde först att jag fått vallningar, tills jag insåg att temp-mätaren visade rätt höga grader utomhus. Det där med klimakteriet kan vänta lite, tack så mycket!

Tack för de fina orden om mina ego-pics. Jag hade en duktig fotograf! Själv blev jag faktiskt, för en gångs skull, riktigt nöjd med min egen uppenbarelse! :o)



Det stundande valet...

Snart är det dags; valdagen är snart här. Jag har klart för mig hur jag ska rösta i riksdagsvalet; där finns inga tveksamheter. Däremot är jag lite kluven när det gäller kommunalvalet. Hm, måste nog informera mig mera innan jag kan ta ett beslut.

© Carolina Hagman

Har du bestämt dig än? Kommer du att rösta överhuvudtaget?

© Carolina Hagman

Jag tycker att det är min medborgeliga plikt att rösta oavsett om jag röstar på ett parti som jag vill ska styra landet eller om jag ger något parti min röst bara för att Sverigedemokraterna inte ska komma in i riksdagen. Fick SD:s valsedlar i brevlådan häromdagen; dessa ska de få tillbaka! För jag vill inte ha dem!

© Carolina Hagman

Såg skolfrågedebatten på tv nyss. Det var väldigt intressant att få höra varje parti argumentera för eller emot olika frågor.

En fråga gällde betygen. Ett argument till betyg fr o m åk 6 var att man "genom betygen kunde upptäcka dem som hade svårigheter...". Jag tycker att det kan vara bra med betyg, men nog tusan borde man väl upptäcka om ett barn har svårigheter i skolan innan man ska sätta betyg. Eller?

Nåja, det finns mycket kring detta som jag skulle kunna skriva om, men jag är alldeles för trött för det! Det får bli en annan dag istället. Nu säger jag God natt på er vänner!



En lördag i september...

Jag måste bara börja med att lyfta fram en kommentar som jag fick häromdagen. Jag skrattade så jag höll på att dö, medan Bessie var djupt förnärmad. Anledningen ser ni härnedan:

Ia
om Födelsedagsbarn, solljus och kåda...: Öh...det är häftigt med naturfoton och jag fick läsa inlägget flera gånger tills jag förstod att det var hunden som var på fotot och inte ett vildsvin!! Menar inget illa utan jag blev bara så fascinerad att Ni hade vildsvin så långt norrut och att Du fått en så tydligt foto av ett!!

Vildsvin? Det närmaste jag kommit ett vildsvin är via Asterix & Obelix-böckerna! ;o) Men Ia önskade en närbild av Bessie, så det ska jag fixa till i morgon.

Nu till dagen.

Kom på en lysande idé i morse. Tömde vår "sparbössa", en svagdricksflaska, på 50-öringar, stoppade dessa i en plastpåse och tog med dem ner på stan där jag pytsade ut dem i VIP-galans olika insamlingsbössor. Jag kände mig riktigt nöjd efteråt; jag blev av med alla 50-öringar samtidigt som de kommer att göra lite nytta för Öppen Gemenskap.



På torget var det olika musikuppträdanden och konferencier var Annica Jankell. Dessutom tolkades allt till teckenspråk av tolkeleverna på Strömbäcks folkhögskola. Det är god tillgänglighet det! :o)

Dagens(och alla dagars) paroll var(är): "Alla människor är viktiga. Alla dagar". Den texten hade de tryckt upp på svarta t-shirts som de sålde för 50 kronor styck. En sådan följde med mig hem!





Pridefestivalens deltagare tågade genom stan och ut till Döbelns park. En färggrann samling människor! :o)



Det trista var att parkområdet var inhängnat och det kostade 150 kronor att komma in där. Synd, tycker jag, att de inte har öppet för alla under dagtid. Jag trodde att de ville nå ut med information och dylikt, men.. Ikväll, då artister som Andres Esteche och Mariette Nordin(osäker på namnet..) ska uppträda, kan jag förstå att de tar betalt. Såg massor av folk som gick fram till entrén, vände och gick därifrån. Trist!

Sålunda vände jag också och travade in i Vänortsparken som visade sig från sin sensomriga sida.





Strax utanför parken höll Bondens egna marknad till. Massor av frukt, grönsaker, rotsaker, fisk och bröd fanns i de olika stånden. Himla mysigt.. utom när jag gick förbi fiskståndet... urk!! ;o)



Till middag blev det tacos. Det är frun i husets paradrätt när maken, tillika kocken, är borta! :o)

Nyss gjorde vi en beställning på adlibris.se. "Hungersspelen" av Suzanne Collins.

"Varje år direktsänds Hungerspelen som en av de största mediala händelserna. Från varje distrikt väljs två ungdomar mellan tolv och arton ut att delta. De lottas fram, och skickas omedelbart till huvudstaden där de ska stajlas, tränas och visas upp i direktsända intervjuer. De måste se till att vinna folkets gunst för att få sponsorer. Varje år konstrueras en ny spelplats där ungdomarna släpps ut. Men bara den som överlever får åka hem!

Katniss Everdeen är fjorton år. Hon älskar sin lillasyster Prim över allt annat, och försöker skydda henne från allt hemskt i distrikt tolv, men mot Hungerspelen har hon inget skydd. Det namn som dras i lottningen i distrikt tolv är Primrose Everdeen, och Katniss ser ingen annan utväg än att själv ta Prims plats i spelen..."

C U!

Mascho.. masosch... masochist...

Orkar inte kolla upp hur man stavar till det där ordet.. ni vet vilket ord jag söker efter.. när man frivilligt utsätter sig för smärta!! Ja, jag måste vara en sådan! Och min tandläkare måtte vara motsatsen! I och för sig gör han ju bara sitt jobb, men fy tusan... Jag vet nu varför jag inte varit hos tandläkaren på tre år! ;o)

Och det är inte borrandet som är problemet när jag är hos tandläkaren utan det är att gapa. Jag har haft problem med mina käkar sedan ungdomen. Jag hatar att gapa för stort, är livrädd över att käkarna ska låsa sig. Jag har svårt att äta  t ex hårda äpplen eller morötter; då gör det vansinnigt ont i käken. En läkare har sagt att jag troligen har ett diskbråck där. Så att ligga och gapa i en halvtimme är döden! :o(

Usch, jag vet att jag inte ska klaga, men jag kan tycka att migränen och de besvär jag har från nacken räcker så bra så!

Ikväll blir det en lugn kväll med laptopen i knät och fjärrkontrollen bredvid mig i soffan. Maken är i Falun och jag hoppas att han kan fynda något bra till gammbilen. Det är visst en stor reservdelsmarknad där just nu! :o)

I helgen är det både Pride och VIP-gala här i stan. Den förstnämnda känner nog de flesta till, även om den inte är riktigt lika stor som i Stockholm! ;o) VIP-galan = Att bidra till att
Öppen Gemenskap kan utveckla verksamheter för barn och vuxna som lever i social utsatthet i Umeå.

På söndag hejar jag på mina arbetskamrater som springer Tjejmilen.. Heja, heja på er, tjejer!!

Hoppas ni alla får en skön helg med massor av solsken!

Jag är glad...

... att jag vaknade tidigt idag. För det hade varit mindre roligt att vakna på sin lediga dag av en betongborr som sattes igång i lägenheten ovanför oss. Och inte kan de borra ordentligt heller. Nej, de fegborrar.. Borrrr, borrrr, borrrr.. miljoners gånger.. Istället för att borra ordentligt i en enda lång borrsekvens.

Jag hade huvudvärk när jag vaknade och inte har den släppt än, trots intag av värktablett.. Undra varför?! :o(

Hoppas ni haft en bättre morgon än jag! *surar*


RSS 2.0