De senaste dagarna har faktiskt varit de värsta under hela sjukperioden. Alla muskelfästen vid revbenen har gjort så fruktansvärt ont! Men med hjälp av Tigerbalsam och Iprensalva så har det äntligen lättat överallt förutom kring höger skulderblad. Fortsätter smörja in mig så förhoppningsvis ska det vara bättre i morgon.

Vi har under veckan, i sakta mak, försökt städa bort basiluskerna. Bäddat rent, dammtorkat och våttorkat golvet i allas sovrum. Jobbigt, men så skönt att få det rent och fräsch. I vårt sovrum fick vi även upp sommargardiner.



Det fina hjärtat som jag fick i present av Gun hänger i mitten av fönstret


Idag är det Valborgsmässoafton. Tjejerna stack hemifrån redan i eftermiddag. De skulle grilla med kompisar och sedan skulle de upp på Campus(Universitetet) för att se majbrasan och lyssna på musik. Varken jag eller maken hade någon ork eller lust att ta oss ut för att kolla in någon majbrasa. Vi käkade gott och sedan har vi tittat på tv.

Tänk, nu är det strax sköna maj. Jag fattar inte vart april tog vägen, den månaden gick jättefort!

Hoppas ni alla har en underbar valborg!! Kram på er!

Sitter och tittar på bröllopet i England. Och förundras över alla hattarna. Vilken kreativititet och fantasi det måste ha krävts för att konstruera alla dessa huvudbonader! Vissa ser ut som lampskärmar, där kvinnans ansikte överhuvudtaget inte syns. Kanske ett bra kamouflage om hon nyligen gjort en plastikoperation eller om hon vill slumra till en stund.

Själv skulle jag känna mig precis som jag tror att en hund känner sig när den får på sig en sådan där plasttratt över huvudet. Skämmigt värre!! Hahaha..

... i en kommentar till ett av mina "sjuka" inlägg: "du måste ladda dig i form för Grekland"!! Ja, jösses.. fatta att nu är det bara en månad kvar till avresa! Åh, vad jag längtar!!! :o)

Det är en del som ska fixas innan dess:

- Twinrix-sprutorna måste tas
- Ev ett väskinköp ska göras (inte bara för Grekland utan även för USA-resan)
- En ny bikini måste införskaffas. Alternativt en burkini! ;o)
- Leta fram kartongerna med sommarkläder. Kläder som jag hoppas man kan ha behov av här i Sverige även innan vi åker!
- Boka utflykter (har fått ett kuvert med fickpengar av mamma(tack så mycket!) som jag tänkte bl a ska gå till detta!)
- Boka resan Stockholm-Umeå när vi kommer från Grekland.
- Ledighetsansökan till skolan måste skrivas och lämnas in (prio 1)

Skönt dock att man har en månad på sig nu att bli helt frisk från den här lunginflammationen. Men i kväll tar vi sista pc-pillren. Jag hoppas att det onda släpper helt i ryggen under helgen, så att jag är fit for fight både för jobb och träning nästa vecka.


Behöver få igång kroppen igen eftersom min tanke är att vi ska använda våra ben rätt mycket på Santorini. Som jag har förstått av kartan så bor vi så till att vi har rätt nära till de där "genuina" byarna.

I morgon är det en hel vecka sedan jag upphörde röka. Det har varit tungt den här gången. Precis som Anna så klokt skrev: "Tror du att det kan vara så att du kanske lite blockat dig själv? Du vet ju vad den kan ställa till med den där boken, han är finurlig Mr Carr".

Så är det nog. Förra gången var jag så totalt ovetande, men nu vet jag hur det funkar och på något sjukt sätt så försöker en del av mig motarbeta det! Men den andra delen av mig ger sig inte! :o)

Här börjar det äntligen blomstra och jag väntar bara på de där "musöronen" på Björkarna.

... eller vad det nu heter när allt står stilla. Det känns som om jag suttit i en skruvstäd med överkroppen, varenda revben gör ont. Så jag hostar så försiktigt jag kan, glor på tv, sover och är ute med hunden korta stunder. Väldigt trist leverne, alltså!!

Klev upp och gick rundan med Bessie. Tog cykeln till stan och sedan trapporna upp på jobbet. Ungefär där och då tog orken slut.

Dessutom får jag fortfarande hostattacker och det är ju inte så lämpligt i mitt jobb som innefattar en hel del talande i telefon. Jag har fruktansvärt ont i ryggen just också.. Eller egentligen överallt där det finns revben liksom. Det är nog allt hostande som är orsaken. 

Efter en timme på jobbet åkte jag hem och vid lunchtid blev jag uppringd av läkaren på Citymottagningen. Han sjukskrev mig veckan ut och bad mig komma in på fredag om jag inte blivit bättre. Visst har jag sagt att jag gillar dem som jobbar där på Citymottagningen! :o)

Johanna är inte heller pigg än. Så vi sover och glor på tv. Försöker gå ut med Bessie på korta promenader, både för hundens skull, men också för att vi själva ska få frisk luft.

Men en kul sak har hänt. Carro har fått sin värdfamilj nu. De bor i Logan, Ohio. Det ska bli så kul att ta kontakt med dem och få lite koll på dem innan hon åker över den 9 augusti. Fattar ni? Det är ju snart ju! Usch, tårarna bränner bakom ögonlocken bara jag tänker på det, samtidigt som jag självklart vill att hon ska åka. Snacka om schizo! :o)

Jag slutade röka för ca 6-7 år sedan med hjälp av Allen Carrs bok. Att jag två år senare började röka igen var rätt ofattbart. Jag var ju inte ens sugen på att röka och ändå började jag igen. Misstänker att jag tog för lätt på det; det gick nämligen så otroligt lätt att lägga av den gången.

Jag har, för mig själv, sagt att jag ska lägga av med rökningen efter påsk. Men eftersom jag fick värsta lunginflammationen och knappt kunde dra halsbloss (men jaa, klart att jag försökte röka.. så länge jag rökte var jag ju liksom inte död!). Tänkte då att "kanske det är dags att plocka fram den däringa boken igen"!

Har fortfarande stunder av leda, tomhet och ett "hungersliknande sug". Vägrar dock att stoppa i mig en massa skit som ersättning för ciggen. Jag har också kommit på vad jag tidigare gjort för att kunna hantera irritation och frustration. Jo, jag har gått ut på balkongen, kylt av mig och rökt en cigg! Shit, jag känner att jag kanske har fått lite problem med hanterandet av dessa känslor nu! ;o)

Seriöst, den här gången gick det inte lika lätt att sluta. Eller sluta gick väl lätt, det var ju bara att fimpa den sista ciggen, men det svåra var/är att försöka få bort tankarna från nikotinmonstret. Som bejakar den där flummiga ledsenkänslan och viskar: "om du bara tar en enda cigg så ska du se att du mår bättre sedan"..

Men jag står stark och tänker att "jag-aldrig-i-livet-absolut-inte-alls" behöver en cigarett! För det finns inget som heter "bara en cigarett".. En blir två, blir tre, blir fyra osv.

Nu vill jag bara bli helt frisk så jag kan komma igång med ordentlig träning igen. Då tror jag att allt kommer att kännas lättare. Att träna som jag gjorde och samtidigt röka kändes ju fel.

Fattar inte hur jag ska orka jobba i morgon. Känner mig rätt slut bara av att gå upp för trappan till lägenheten. Dessutom undrar jag om det funkar att prata i telefon. Jag tenderar att få hostattacker närhelst jag börjar prata en lite längre stund. Nåja, jag tar mig till jobbet och så får vi se om jag orkar hela dagen.

Jag vill verkligen passa på och tacka för alla  positiva kommentarer som jag fått! Tack söta ni!!

Känner ni till honom? Han har skrivit boken "Äntligen icke-rökare". Jag läste den och på långfredagen, efter middagen, rökte jag min sista cigarett. Rökte den under rätt ceremoniella former(i allafall i mitt huvud!) och sedan fimpade jag.

Jag har ingen längtan efter att röka. Däremot hade jag rätt många stunder igår, stunder då jag vanligtvis brukade röka, då det kändes tomt i kroppen, en ledsenhet liksom. Det var en ganska jobbig känsla som dubblades då jag dessutom var ganska ledsen över att påsken inte blivit som det var tänkt och för att vi legat ordentligt sjuka hela veckan. Att kläderna i torkskåpet fortfarande var fuktiga när jag skulle hämta dem var liksom pricken över i:et. Jag bröt ihop i tårar! Nåja, det var inte så allvarligt som det verkade. Men det blev bara för mycket just den kvällen!

Dessutom vet jag att det är "det lilla nikotinmonstret" som bara försöker säga "åh, är du lite ledsen va?! Kanske ta en liten cigg då?!" Men nej, jag har bestämt mig. Jag behöver inga cigaretter!

... att jag sovit nio timmar i natt! Ja, om man bortser från en halvtimmes vakentid (läs hostattack) vid 3-tiden. Så många timmar i sträck har jag inte sovit på länge. Fatta så skönt!

Nu ska jag klä på mig och gå en saktelig promenad med Bessie. Solen skiner därute och det verkar bli en härlig dag!

Tack för alla Krya på-hälsningar!! Glad Påsk på er!

PS. Nu finns det hopp om att det kan komma lite mer inspirerande inlägg på den här sjuka bloggen ;o) DS

Det blev ett besök till. För ny snabbsänka och lyssning av lungor. Makens och dotterns sänka hade halverats, min hade dock inte sjunkit lika mycket. Men den är på rätt väg och det är det viktiga. Johanna fick andas in lite Ventoline för att vidga luftrören och sedan är det bara att köra på med Ery-Max, slemlösande dag/kväll och coccillana till natten.

Alla har sovit uruselt den sista tiden. Hostattacker var och varannan timme under natten. Jag kan verkligen förstå att det är en effektiv tortyrmetod, att inte låta folk sova.

Jag vill ge årets största påskägg till personalen på Citymottagningen. Man får alltid ett otroligt bra bemötande och de utför sitt jobb på ett professionellt sätt. "Ingenting är omöjligt" verkar vara deras motto. Jag är så glad att jag kunde lista mig och övriga familjemedlemmar där. Att de dessutom håller till dörr i dörr med mitt jobb är ju heller ingen nackdel! :o)

Ni vet, "Den friske har många önskningar, den sjuke bara en. Att bli frisk". Och så känner jag nu. Jag vill orka träna och gå långa promenader igen. Jag vill putsa förnstren, hänga upp mina turkosa gardiner och få det sommarfint i vardagsrummet. Men det får vänta ett par dagar. När det gäller träning så måste jag börja lugnt. Alltså inte boka in mig på ett Body Combat-pass det första jag gör!

Efter att endast ha sovit ca fyra timmar i natt så går ögonen i kors, så det är bäst jag sluter skriva nu.

Ha en riktigt fin Påskhelg allihopa!

Vi har nu bestämt oss. Det blir ingen resa norrut till påsk! Vi orkar inte och dessutom är vi smittfria först på fredag. Då känns det rätt omotiverat att åka 100 mil tur och retur för endast två hela dagar i byn. Men ledsamt är det! :o(

Det är en salig blandning av tabletter och mixturer som står på vår köksbänk: Ery-Max, Mollipect, Ipren, Citodon, Lactulos, Bricanyl, Alvedon, Quilla Simplex och Zantac. Alla läkemedel används naturligtvis inte av alla i familjen och inte samtidigt. Men det känns nästan som om vi kan agera både som Hagmans sjukstuga och Hagmans Apotek numera! :o)

I natt var den jobbigaste natten. Fy tusan vilka hostattacker! Men nu har vi tagit penicillin i två dagar så i morgon räknar jag kallt med att det ska vända till det bättre.

Jag och Johanna har plöjt igenom alla gamla Harry Potter-filmerna. Ikväll blir det den senast utkomna, "Dödsrelikerna". Såg förresten Oprah idag och då intervjuade hon J K Rowlings, författare till de populära HP-böckerna. Jag är så otroligt imponerad av hennes fantasi. Att kunna väva ihop en sådan spännande historia i sju(!) böcker, som på något märkligt sätt blev tjockare och tjockare för varje bok som utkom! Att komma på namn på alla märkliga figurer som finns med. Att kunna hitta på alla namn på brygder och besvärjelser. Helt enkelt fantastiskt!

Men först blir det Grey's och Off the map innan vi ger oss på senaste HP-filmen. Det är väl ungefär det vi orkar med just nu, att titta på film och häcka i soffan eller sängen. Det gör maken också, men han intresserar sig för helt andra program på tv:n! ;o)

... för samtliga medlemmar i familjen Hagman! Är less på hostan.. väldigt less nu..

Men å andra sidan, vi har fått medicin och det går över så småningom. Det finns många som har det otroligt mycket värre med t ex sjukdomar som inte går att bota med medicin. Sänder alla dem en tanke!

Over and out!

Det blir inte många knop i den här lägenheten, vilket också betyder att jag inte har speciellt mycket nytt att komma med. Skickar maken och dottern till Citymottagningen i em; hostan verkan inte släppa för dem. Jag hostar också, men mina största problem är huvudet och nacken. Har en skärande smärta i bägge så fort jag hostar eller vrider på huvudet. Har en massagetid i morgon kl 11 och det ska bli vansinnigt skönt!

Jag var ju på loppis i söndags, trots att jag egentligen inte orkade. Men det var sista tillfället för i vår så.. Fyndade följande:


Jag gillar dokumentärer och biografier så jag blev jätteglad när jag hittade dessa:


Åsså en 5-litershink i en väldans vårlig färg


Som jag säkert berättat förut så rinner det en liten bäck genom hela Hagaparken och längst bort i parken finns en damm. Men vid fototillfället hade "mina" änder hittat ett annat ställe att vara på. En vattenfylld gräsmatta!


Och på den här grässlänten slaggar de. De är så söta när de sticker in sin näbb under ena vingen när de ska sova.


Nu ska jag fixa en kopp te med lite honung i. Rekommenderar verkligen denna, den är så lenande för halsen.

Här händer inte så mycket utöver att vi hostar ikapp med varandra och febern går upp och ner. Carro, som nu tillfrisknat från sin lunginflammation, flydde fältet idag. Hon sitter just nu på bussen norrut med destination Hakkas och mormor. Klokt beslut, tror jag. Man är ju lite känslig efter att ha ätit penicillin och att vara kvar här skulle nog riskera att hon blir sjuk igen. Vi tror nämligen att våra "smittor" kommer från olika källor, liksom! Idag är sista dagen med penicillin så hon borde klara bussresan även om folk skulle vara sjuka på den. Håller tummarna för det; hon har haft det nog jobbigt de sista veckorna!

Vi andra hoppas på att tillfriska snabbt så även vi kan åka upp till mamma. Men, mamma har nog jobbigt med luftrören(astma och allergi) så vi måste vara friska innan vi åker dit. Vi vill verkligen inte riskera att smitta henne.

I övrigt så verkar det storma ute idag. Därför kändes det lite märkligt att se en kille stå på parkeringen till Hagaskolan med en lövblås i handen! Han blåste för att få löven att hamna i en hög, men sedan kom den naturliga blåsten och spred ut löven igen! Det kändes lite som när Pippi vattnade sina blommor i ösregn :o)

Nu en hutt hostmedicin och sedan en kopp te med en klick eucaluptushonung i.

Läste ett inlägg hos bästa Spiderchick om hur hon skulle reagera om hon blev stoppad av polisen. Det fick mig att tänka på när jag faktiskt blev det.

Det var en måndag morgon. Jag var på väg till jobbet och strax innan bron blev jag invinkad av en polis. Jag kände hur hjärtat började dunka högljutt och det susade i huvudet. Jag stannade till och såg honom komma mot mig med den där blåsapparaten i högsta hugg.

Då tänkte jag: "Alltså, jag drack väl bara nyponsoppa i morse?". Va?? Hur logisk är den tanken? Precis som om jag brukar ta en nubbe till ostmackan på morgonen innan jag tar bilen och åker iväg? Herregud, jag dricker väldigt sällan och att jag ens skulle tänka tanken på att köra bil med alkohol i kroppen är fullständigt befängd.

I vilket fall så blåste jag allt vad jag kunde i det där röret, blev godkänd och kunde köra vidare. Och hjärtslagen återgick till sin vanliga rytm! :o)

Maken däckade igår och han får alltid en fruktansvärd hosta då han blir förkyld. Själv vaknade jag i morse med värsta halsontet. Attans också, jag som trodde att jag skulle klara mig. Att jobba gick bra, men jag känner nu att det blir värre och värre. Hostan är i antågande, jag fasar! Ni som är rökare vet vad jag snackar om! Det stavas s.l.e.m! :( Det börjar bli dags att lägga av med skiten! Eller hur?! ;o)

När jag kom hem så kom jag på att jag hade bokat tvättstugan från klockan fem! Så det var bara att börja sortera tvätten och få det bortgjort. Jag hade bara tre omgångar tvätt så jag tänkte att "det här går ju fort och smidigt". Men icke, sa Nicke! Körde de första två maskinerna och när jag kom ner i tvättstugan för att hänga upp allt, ja då har ena maskinen inte centrifugerat tvätten. Jag snabbspolade programmet och körde endast centrifugering, men det funkade inte. Det slutade med att jag fick vrida ur det iskalla vattnet ur varenda plagg.

Strulet gav verkligen mig en hint om hur kvinnorna hade det förr. När de inte hade tvättmaskin utan tvättade kläderna i den iskalla bäcken. Fy tusan, så bra vi har det nuförtiden! Fick till slut kläderna torra och lagda i skåpen, även om vissa(ocentrifugerade!!!) plagg hänger på tork här lägenheten. Skönt!

Nu går mina ögon i kors. Det är lika bra att stänga ner datorn, lägga sig och hoppas på att vara pigg och kry i morgon.


Taget februari 2011.

Jag hade bokat in mig på body combat idag, men avbokade då jag hade rätt ont i nacken och höger axel i morse. Tack för det fönsterputsning! Och då snackar vi baksidan av ett fönster och en altandörr.. Hm, nacken tål visst inte mer..

Men träna ville jag ändå så jag tog cykeln till gymmet. Väl på plats kom jag på att afro-passet skulle starta bara tio minuter senare. Och det fanns platser kvar. Det var länge sedan jag var på ett sådant pass. Det var riktigt roligt, men inte fick jag testa mina nya fina dojjor inte. Afron dansas ju bäst barfota!! :o)

Jag vet att mina inlägg mycket handlar om träning och det kanske inte är speciellt kul för er att läsa om. Men för tillfället är träning en stor del av mitt liv så jag hoppas ni kan ha överseende med det.

Sitter och tittar på hockeyn och försöker mobilisera ork och kraft att hoppa in i duschen! Jag är en sådan som inte kan kliva in i duschen direkt efter träning, jag måste svalna ordentligt för annars kommer jag ut därifrån lika svettig som när jag klev in i den! På tal om hockeyn, här hejas det naturligtvis på Färjestad. Själv bryr jag mig inte ett dugg! ;o)

När jag var ute med Bessie igår såg jag att vissa tjuvstartat lite på påsken. Här kommer en bild på en rätt traditionell påskpyntning.


Men här kommer en lite ovanligare form av pyntning! :o)


Det kanske är lite svårt att se, men det är ett gäng färgglada innebandybollar som är fastsatta på grenarna! Innovativt och läckert!

På vägen hem hittade jag denna pippi glidandes i den lilla bäcken i Hagaparken. Jag fattar inte att den inte fryser. Det kan inte vara många grader varmt i vattnet. Brrrrr!


Vet ni vad? I morgon är det fredag!! Bästa dagen på hela veckan.

Skrev igår att våren kommit till mitt kök. Jag bara älskar när jag får hänga upp mina gröna gardiner med små sammetsprickar på. Lyckades hitta en vit gardin som passade, men som behövde hällor för att matcha de gröna. Den andra gardinlängden fick bli en duk.



Och så här blev det:





Den tinar som sjutton därute och jag längtar tills snön på stigarna i skogen är borta och allt torkat upp. Det ska bli kul att gå/springa med hunden. Men innan dess får jag lov att kuta(nåja!!) runt på asfalt i mina nya dojjor. Fina va?!



Idag hittade jag också ett par nya aerobicskor. Ni skulle ha sett de gamla.. de hade noll dämpning och hade börjat spricka i alla sömmar.. Hade nog lika gärna kunnat vara barfota på alla pass! ;o)



Summa summarum, strax över tusen kronor för bägge paren. Det tyckte jag var överkomligt! Bägge paren kostade drygt tusen kronor paret, men det var halva priset så.. Ibland har man flyt! Ska ta på mig springskorna och gå ut med Bessie. Får traska runt lite för att gå in dem, innan jag ökar takten och börjar springa.

Ny-zumbad, ny-duschad, ny-äten! En bra kväll och resten kommer att tillbringas framför tv:n och kanal 5.

Dottern är på bättringsvägen. Underbart!!

Vårfina gardiner i köket. Bilden kommer senare, orkar inte hämta sladden till mobilen!

Ledig dag i morgon. Då ska jag ut och leta nya aerobicsskor(typ!). Springskor är redan införskaffade!

Väldigt ofta är reklamfilmerna otroligt långsökta. Skulle produktnamnet inte visas på slutet så skulle jag, rätt många gånger, inte fatta vilken produkt det handlat om.

Såg nyss en reklamfilm om Fiat. En tjej står på toan och ska tvätta händerna. Men hon får inte igång den automatiska vattenkranen och blir skogstokig. Men sedan sätter hon sig i en Fiat och trycker på en knapp. Minns inte riktigt vad som hände när hon gjorde det, men en sak vet jag. Det kom i allafall inte någon vattenstråle när hon tryckte på knappen! Så vad vill de säga med den reklamen? Att det går utmärkt att köra en Fiat med lortiga händer? ;o)

Viss reklam avskyr jag. Som Iprenmannen. Jag tycker den är både patetisk och löjlig, jag ryser i hela kroppen när jag råkar se den, byter alltid kanal när den kommer. Tänker inte ens lägga in den som en länk. Ni får själva söka upp den på youtube.

1993 gjorde "Ronny & Ragge" reklam för Försäkringskassan. Notera slutklämmen i reklamen! Den här reklamen skulle definitivt inte funka idag.

Men en reklam som jag tyckte var riktigt kul var när Aftonbladets rosa Sportblad lanserades. Här kan ni se en riktig klassiker! ;o)

Idag blev det en tur till Jourcentralen med Carro = penicillin mot lunginflammation. Stackar'n!! Som hon hostat, snart går revbenen sönder. Hoppas medicinen hjälper snabbt och det brukar ju penicillin göra. Håll tummarna, är ni snälla!

Jag och Johanna har hunnit med ett yogapass idag. Suveränt skönt att få stretcha kroppen ordentligt. Dessutom gav ledaren oss alla huvudmassage under avslappningen, nice!! Maken satt hemma och bokade zumban på tisdag åt oss! Det tackar vi för!

Gjorde bort tvättstugan igår så nu är tvättkorgen tom och alla kläder är inne i garderoberna. Känns gôtt!

Jag hade egentligen tänkt träffa en kompis på stan ikväll, men jag backade. Fick sådan huvudvärk efter att vi kom hem från Jourcentralen. Misstänker att spänningen släppte när Carro fick penicillin. Jag var så orolig att de skulle säga att det var ett virus och det bara var för henne att "hosta ut det".. Inte för att jag önskar henne lunginflammation, men ni fattar hur jag menar.

Så ikväll blir det inte många knop. Ta hand om dottern, se på Körslaget med resten av familjen och läsa bloggar(under de ihärdiga och otaliga reklampauserna!).

Solen har varit helt strålande idag, vilket fick mig att släppa ner(och stänga) persiennerna i köket. Herreminje, så skitiga de är! När vi fick nya fönster i höstas putsade jag alla direkt de blev uppsatta, rum för rum. Men när de satte in köksfönstret och balkongdörren blev det för många minusgrader ute, så jag struntade i det. Hoppas det är lika varmt i morgon, då kanske vårgardinerna åker upp efter fönsterputsningen.

... vad gäller bloggen, men på uppåtgående vad gäller formen!! Och så får det lov att vara. Jag prioriterar mig själv och min träning just nu. Jag hoppas ni står ut med dåliga uppdateringar härinne!

Igår var jag och mina två kollegor på en Stresshanteringskurs anordnad av Confex. Vi höll till på Hotell Plaza. Det var två kvinnor som föreläste om stress. Vad som händer i kroppen och hur man kan minimera stressen. Många saker var
s k skåpmat, men det var viktigt att bli påmind om det.

En av dem sa något som verkligen fastnade hos mig och som man kan applicera på det mesta i livet. "Att du accepterar något behöver inte betyda att du gillar det". Det är så bra. Ibland finns det situationer som, helt enkelt, inte går att förändra eller lösa och det enda man kan göra är att acceptera det. Istället för att ödsla energi på att klaga eller gnälla.

Det är som sinnesrobönen:
”Gud giv mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Vi fick också väldigt god mat och fika. Och som vanligt glömde jag fota allt! Typiskt! För det var små läckra munsbitar till gofika att välja på. Mums!

Med tanke på ovanstående så kändes det helt rätt att dra iväg på Body Combat på kvällen. Det gick mycket bättre det här passet eftersom vi nu hade lite koll på alla slag och sparkar. En väldigt bra ledare som peppade och hela tiden berättade vad vi skulle göra. Men jösses, så slut jag var efteråt. Men jag blev skönt utmattad!

Eftersom vi misstänker att träningsvärken from hell kommer att komma på lördag så har vi bokat in ett yogapass då. Ska bli himla skönt att få sträcka ut hela kroppen. Längtar! Har saknat yogan och av någon anledning är det himla svårt att göra rörelserna hemma.

Min unge hostar fortfarande. Jag tycker så synd om henne. Önskar att jag kunde ta över hostan så hon slapp ha den. Men tyvärr funkar det ju inte så. Hon har i allafall fått medicin, Mollipect på dagen och Cocillana till natten.

Min kväll kommer att spenderas i fåtöljen och i tvättstugan. Vad gör ni själva denna fredagskväll?

Läste häromveckan lite i HSB:s tidning. Den handlade mycket om barn och barns boende.


En artikel handlade om en familj som skilt sig och nu bodde barnen varannan vecka hos respektive förälder. Mamman och pappan verkade ha en bra relation och hade sina lägenheter i närheten av varandra. Det är ju toppen. Jag menar, kan man inte fortsätta leva ihop så är det ju bra om man ser till att förutsättningarna är de bästa för barnen.

I artikeln stod det:


Intressant är dock kommentaren från Åsa om att de valde att sälja och flytta till varsin lägenhet eftersom det till slut blev så komplicerat för de vuxna, eftersom de "bodde i en väska och var aldrig hemma någonstans". Lite märklig kommentar eftersom det kan vara fullt möjligt att barnen kände precis likadant, då de plötsligt fick två hem istället för ett!

Jag tyckte dock att det var toppen att de faktiskt försökt leva på det sättet, att ha barnen kvar i huset och själva alternera. Men hur i himmelens namn hade de råd med tre boenden?

Tomten det syftas på i rubriken är jag. En "tomte" som varit vaken sedan halv fem i natt i morse.
Orsak: hostande dotter.

Carolina tar naturligtvis medicin och sånt utan assistans av mig, men jag vet hur deppigt det är att sitta uppe ensam och må dåligt. Så jag klev upp och satt och pratade en stund. Nackdelen är att jag nu är klarvaken! Att säga att jag är pigg skulle dock vara en överdrift, så det är en himla tur att jag är ledig idag.



Igår var det tänkt att vi skulle zumba, men precis som förra tisdagen kom det ett sms om att det var inställt pga sjukdom. Jag vet att det är ett I-landsproblem, men fasen så besviken jag blev.. igen! Men det var ju ingen idé att hänga läpp för det, så jag och Johanna drog till simhallen.

Förutom träning inne på själva gymmet gick jag 2,5 km på sidesteppen och rodde 1 km. Avslutade med att öka nivån på sidesteppen och körde 3 km i närapå springfart. Måste ju träna lite inför Blodomloppet, hahaha.. Jag törs inte springa på löpbandet med de kassa dojjorna som jag har nu, vill ju inte få problem med benhinnorna, vilket jag kände av direkt när jag provsprang förra veckan. Kanske blir det skoinköp idag och har jag riktigt flyt så hittar jag både nya springskor och innedojjor.



Det blir nog en lång dag idag, med tanke på det tidiga uppvaknandet. Halv elva ska jag till naprapaten Michael på Umeå Rygg- och ledklinik och klockan två har jag Johannas utvecklingssamtal på Midgård.

Nu dags för lite frukost för både mig och Bessie. Sedan ut på promenad. Stegmätaren sitter i linningen numera. Vi har startat en stegmätartävling på jobbet så det gäller att knata på!! :o)

Min lunch häromdagen.. Se, ibland kommer jag ihåg att fota mat! Kanske var det bara för att uppläggningen påminde om Musse Pigg! :o)

Fredag natt:

Carro kom hem i förtid från musikfesten Umeå Open pga andnöd, hosta och feber. Troligen hade de där rökmaskinerna förvärrat hennes hosta. Var lite orolig för henne först, men efter hon fick lite att dricka, febernedsättande och hostmedicin så klingade andnöden bort. Men eftersom maken var i Hedemora tvingade jag henne att sova i vårt sovrum. Då kunde jag ha koll på henne under natten.

Hon orkade nästan hela fredagskvällen/natten, men tvingades gå innan Håkan Hellströms uppträdande var över. Det tråkiga är att hon längtat som tusan efter den här helgen efter att hon fick biljetterna i julklapp. Tyvärr orkade hon inte gå dit överhuvudtaget på lördagskvällen. Stackare!

Lördag:

Fortfarande hängig dotter, men febern hade sjunkit. Jag och Johanna skulle cykla in på stan för att handla lite på ICA. Men då var det punktering på hennes cykel. Typiskt! Det var bara att ta apostlahästarna och knata iväg. Regnet hängde i luften och motvinden var hemsk. Gick förbi en loppis i Sagagallerian; hittade bara två trähjärtan för 10:-.

På kvällen såg vi Körslaget. Heja Team Lisa!! Men jag håller på att bryta ihop av all reklam. En låt, reklam, en låt, reklam, en låt, lotto, reklam.. and so on.... Helt sjukt!

Söndag:

Vaknade halv sex av att Carro hostade. Klev upp och gav henne medicin och vätska. Hon hade ingen feber, så det går åt rätt håll. Men i morgon bitti ska jag boka en läkartid på Citymottagningen till henne. Det är nog bra om någon lyssnar på henne, så hon inte har fått lunginflammation.

Det var ingen idé att lägga sig igen, så jag kollade datorn, gav hunden mat och sedan blev det en längre morgonpromenad. Det var tio plusgrader ute och helt vindstilla. Härligt, trots att molnen nästan låg på trädtopparna och jag hade huvudvärk.

Jag har mest suttit här i vardagsrummet idag. Antingen med datorn i knät eller med fjärrkontrollen i handen. Kunde inte ens njuta av den slöa dagen; satt bara och funderade på vad jag borde göra istället för att häcka i soffan. Suck!

Just nu väntar jag på Mästarnas Mästare. Missade första delen förra veckan så jag såg den på svt play idag. Jag hejar på Stenmark och Ljungberg. Men måste säga: All heder åt Evy Palm! Vilken kvinna! Wow!

Ha det gott allihopa!!!

Nu är jag anmäld till Blodomloppet. Jag hävdar med bestämdhet att jag blev tvingad till det. Agge svor på att hon skulle anmäla mig om inte jag gjorde det själv. Vi ska tydligen springa 5 km. S P R I N G A??? Herregud, jag får ångest bara jag tänker på det. 

Men det är en folkfest. Det försöker jag i allafall intala mig. Och att det är en mingelfest som vi vanliga dödliga kan få komma på. Man får visst små goodiebags, en t-shirt och en matkasse efteråt. Ja, jag tror t o m att man kan få en medalj. Man kan visst vara med i olika tävlingar och vinna massor av priser. Speciellt om man heter Karin och är duktig på slogans!

Jag har varit med på Vårruset och Blodomloppet förut. Alla gånger utom en har jag varit med i Gå-klassen. Men en gång var jag alltså lite crazy och körde det klassiska "Årets enda träning och tävling på samma dag". Otroligt dumt! Clabbe var där och hetsade och redan efter uppvärmningen var jag fullständigt slut, men när startskottet gick så sprang jag iväg med alla andra galningar. I 5 km sprang jag och trodde seriöst att jag skulle dö, eller i allafall hamna på sjukan med syrgas i näsan. Det sorgliga var att jag, som vid tillfället var över tio år yngre än idag, trodde jag sprang, men hur fort det egentligen gick är tveksamt eftersom en hurtig kvinna i 60-årsåldern med raska steg gick förbi mig!

Jag får åtminstone försöka få förutsättningarna för denna galenskap så goda som möjligt. Därför måste jag införskaffa nya springskor. Nya tighta träningsbrallor har jag redan införskaffat. Frågan är bara: måste jag ha långkalsonger under dessa? Har ens snön smält till den 19 maj?

Eftersom Blodomloppet går av stapeln på I20-området, så har jag krypavstånd hem efteråt. Das is gut. Jag tror t o m att det finns sjukvårdspersonal på området under kvällen. Måste utreda var de håller till och pricka in platsen på min mentala karta. Så där ja. Känns som om jag är förberedd på det mesta nu.

Har ni sett filmen? Jag har inte riktigt bestämt mig än. Om jag tyckte om den eller inte.

Den var snyggt filmad. Dramatisk på sina ställen. Där fanns "hoppa-till-i-stolen"-moments. Natalie Portman var suverän i rollen som den hallucinerande dansaren Nina. Men, till syvende och sist... Den var nog lite för märklig för min smak.

Hahaha, jag var nog rätt tuff igår, boxandes och kickandes som en galning på Body Combaten.. Idag är jag dock inte lika kaxig. Möter jag någon som jag känner idag så kommer jag nog inte ens att orka vinka åt dem! :o)

Strax ska jag ut med Bessie och sedan bär det av upp till sjukhuset. Ser fram emot bion ikväll.. C U!