Pratade med svärmor idag.. Hon ligger fortfarande kvar på sjukhuset och mår tyvärr inte alltför prima. Ont i magen, migrän, feber och en deppighet över att inte få åka hem.. Hon har legat inne i två veckor nu men i morgon ska hon flytta till ett sjukhus närmare hemmet. Det blir bra, tror jag, för då kan besöken av de närmaste öka..

Om vi bara bodde närmare.. men vi har tyvärr över 80 mil enkel väg så det funkar ju inte att åka ner.. Men då får man prata i telefon istället och hoppas att ens samtal kan pigga upp nästan lika mycket som om vi var där.

Jag vet att svärmor läser min blogg och även om det kan ta ett par dagar innan hon är hemma igen, så vill jag sätta in en hälsning till henne här:



Jag är en sådan kontrollfreak, så jag vill gärna se hur det står till med människor jag bryr mig om. Gärna prata med en sköterska eller läkare för att slippa andrahansinformation.

Jag minns när pappa opererade sig här i Umeå och var tvungen att ligga på IVA i sex dygn. Jag var rätt lugn för jag var ju på plats och såg hur han mådde(ganska bra alltså). Men de andra, som befanns sig 50 mil härifrån, var ju så oroliga över att han låg kvar på IVA så länge.

Sänder nu en energifylld tanke till svärmor och alla andra som är sjuka.  Må ni tillfriskna snabbt!