Ibland så kommer det tillfällen då man kan vara ett stöd för någon. Att lyssna. Att bekräfta. Att tillsammans hitta svaren. Att tillsammans komma fram till lösningar och vilka verktyg som kan användas. Ja, att kunna vara en "krycka" för någon som har det tufft för tillfället.

Man ger och man får, man utbyter erfarenheter och samtalar kring "fixa" idéer , som kanske inte alltid är så rationella, men som i vissa stunder faktiskt är en realitet! Man pratar om svårigheter med att stoppa det där negativa "kassettbandet" som man har spelande i huvudet. Om vikten av att trycka på "eject" och kanske bli mer up-to-date och lägga in en sund CD-skiva istället!

Man pratar också om ordningen i besticklådan och de rätta färgerna på klädnyporna, om matlagning och SMIP(små, men irriterande problem)! Saker som trots allt kräver en hel del energi. Och kommer bland annat fram till att diskussioner i all oändlighet inte funkar utan att det handlar om att faktiskt ta ett beslut. Om vad det än gäller!

Det var ett riktigt bra samtal och jag är så glad att vi hade det. Kram på dig, E!