Min barndom...
Det visades program på serbokratiska och jag lärde mig handalfabetet genom programmet "Upp med händerna". "Vilse i pannkakan", "Tårtan" och "Fem myror är fler än fyra elefanter" och "Kalles klätterträd" var några av barnprogrammen. Just "Vilse i..." med Staffan Westerberg var ett hatprogram.. Alla ungarna avskydde det!!
"Lilla huset på prärien" däremot var en höjdpunkt; jag grinade alltid! Antingen var det hiskeligt sorgligt eller så var det ofantligt lyckligt, det som hände hos familjen Ingalls. "Familjen Macahan" missade jag nog inte ett enda avsnitt av.
Åh, vad kär jag var i Bruce Boxleitner; han var ju sååå snygg!!
Jag spelade in Trackslistan på kassettband och lyssnade på alla låtarna på min lilla bandspelare. Men ibland var det Clabbe som spelade låtarna i programmet "Rakt över disk" och då missade man alltid början eller slutet av låtarna för han kunde aldrig hålla käften.. Vissa kompisar hade en stereo och massor med idolbilder på väggarna. Jag minns inte att jag var ett stort fan av någon sångare/grupp egentligen, men Jerry Williams var en stor favorit. Jag fick hans autograf på mina jeans en gång och min mamma hotade med att elda upp dem! På midsomrarna vallfärdade vi till Tärendöholmen(ca sju mil) där det alltid var något känt band som spelade. När artisterna stod på scenen hade de utsikt över älven och solnedgången och jag minns flera gånger då sångarna tystnade och häpet tittade på solen som aldrig gick ner! Midnattssolen alltså!! :o)
Vi cyklade till älven för att bada och blev vi godissugna cyklade vi två mil till närmaste kiosk. Affären var stängd på söndagar och bara öppen till klockan ett på lördagar; men våra föräldrar planerade noga sina inköp. Vi spelade fotboll på somrarna och på vintrarna kastade vi oss ner i dikena varje gång vi såg att plogbilen kom.. Det var så häftigt när all snö rasade över en(hur jäkla livsfarligt som helst egentligen!!).. Under vårarna lekte vi vid översvämmade bäckar.. Vi plurrade och gick hem och bytte kläder och skor. Plurrade vi en gång till, ja då var det slutlekt för några fler ombyten hade vi inte. Vi körde skoter, grillade korv, pimplade på isen och blev brunbrända av vårsolen. Vi plockade bär och byggde kojor i skogen.
Jag minns att jag hade en Barbiedocka. Var egentligen inte så intresserad men ibland kom någon kompis med sina dockor och då kunde jag hala fram min enda och leka ett tag. Men största delen av fritiden tillbringades utomhus där vi nyttjade vår fantasi på ett otroligt sätt för att aktivera oss för vi hade inga färdiga lekplatser, sandlådor eller fritidsgårdar.
Min pappa var en storfiskare av högsta rang. Jag skyller på att det är han som fiskat ur Lina älv!! Han tog sitt metspö med egenhändigt gjorda drag, ställde sig mitt i älven i sina vadarstövlar och någon timme senare kom han hem med en ICA-kasse full med harr och laxöring. Vi åt halstrad fisk, rökt fisk, kokt fisk och stekt fisk hela somrarna..
Och gissa vem som hade oturen att få rensa dessa fiskar? Jo, jag! Så upplevde jag det i allafall!! :o)
Vi hade sex mil till närmaste samhälle och det var inte jätteofta vi åkte dit. Jag minns att jag satt obältad i baksätet på pappas Mercedes-Benz. Jag minns också att det vi nästan alltid hade med oss hem var en Budapestrulle.. Än idag är det en favoritbakelse! :o) Vi hade en liten "bubbla" också. Den lärde jag mig köra vid 12 års ålder! Jag döpte den till Pimp! Hahaha, jag hade uppenbarligen inget lexikon då jag inte fattade vad det betydde på engelska!!
Åhh vilken fin betraktelse av barndomen. Får mig att minnas fina upplevelser också. Det var härligt att vara barn ibland! KRAM
Vilka underbara minnen, ja allt utom vilse i Pannkakan då :-) Staffan får mig att rysa en i dag. Detta fick mig att missa en massa saker också och det jag kan tycka är mest synd idag är att man ser aldrig en massa barn längre på somrarna som är ute och leker röda vita rosen, burken, hallihalå. hoppar långhopprep, twist eller vad det nu kan vara för lek. Ända gången man ser ett gäng barn är på fotbollsplanen. Trist!
Hahahah vad sött, Lilla huset på prärien har jag nog sett alla avsnitt av och jag var ett STORT Barbiefan då jag var liten.
Vad duktig du är på att skriva.
Då hade du en tv-kanal mer än vad vi hade. Vi fick då inte in nån finsk kanal. Tror vi var sist i vår by med att skaffa färg-tv, det kändes då så iallafall!
Skrattar, började minnas jag med. Sen en svensk serie jag aldrig missade var Ärliga blå ögon, minns du den :)Kommer ännu ihåg signatur melodin... Dina blåa blåa ögon och din svarta lilla själ....
And olala, har du slägnt ut tv:n och överväger att strunta i eurovision song contest nu? flinar lite här uppe i Happis
Underbar betraktelse över barndomen!
Härlig barnbom! Påminner mig om min egen. Så lätt vi hade det då, barnen idag har det verkligen helt annorlunda.
Barndom ska det ju stå. :-D