Nämen, nu får det väl ändå vara nog...
Jag har turen att ha ett arbete, men har förstått att det verkligen inte är lätt att vara arbetslös idag. Det är en snårskog av regler och du ska bl a söka jobb i hela landet. Men det jag läste i Aftonbladet idag gjorde att jag totalt tappade tron på allt.
En arbetslös kvinnas mor dör och samma dag som begravningen skulle ske hade kvinnan ett möte på AF. Hon ringde till AF och bad att få ändra dag, men si det gick inte för sig. Enda gången ett sådant möte går att ändra är om den arbetslöse fått jobb (nähä...) eller är på en anställningsintervju.
Om du har ett arbete så har du rätt att bevista en begravning, men har du A-kassa, ja då blir du avstängd om du uteblir.
Lars-Erik Mellilä, som är expert på arbetslöshetsförsäkring på Arbetsförmedlingen, säger: "Man drar ju gränsen någonstans. Skattebetalarna betalar för dem som är aktivt arbetssökande. Om man då gör något annat så är vi inte beredda att betala det. Åker man och besiktigar bilen eller till sin svärmor på ålderdomshemmet så är man inte aktivt arbetssökande, säger han". Är detta jämförbart med en begravning av en närstående??
Hur empatilöst ska vi tillåta att vårt samhälle blir egentligen???
Inte klokt ju! När man arbetat och betalat skatt för sig i massor av år innan dessutom!
Vidrigt.
Måtte man aldrig bli arbetslös...
Det kommer att bli liv om detta
vänta bara damer.
Ha en skön kväll kram
Ja, man undrar. I dagens VLT, lokaltidningen här, fick man läsa att svenska byggarbetarna hade blivit av med sitt jobb pga billigare arbetskraft från polen... Sedan fick man läsa att utländska studenter behöver inte betala för studier i svenska högskolor och universitet, det är gratis... det är svenska skattebetalarna som betalar... Så mycket är det som är konstigt... Att vara arbetssökande innebär att man blir av med sitt människovärde. Man blir bara en siffra. Ändå så oftast har man inte gjort någonting fel själv, utan bara råkat vara anställd på fel tidpunkt i fel företag.
Jag hoppas att dumheterna slutar snart och vi får tillbaka det sunda och förnuftiga samhället som det var några år sedan, där människor får vara människor.
Kramkram!!!
Det är så empati löst att jag finner inga ord!
Det där MÅSTE ju gå att bedöma från fall till fall, men man gömmmer sig bakom paragrafer och glömmer bort det mänskliga... Svagt, oproffsigt och fegt!
Läste om din filmstund med den fantastiska: Australia. Jag älskade den också och pojken är ju sååå fin och rar så att man blev tårögd.
Tack för din stöttande kommentar Pia! Det gick in i hjärtat som en varm våg!
Många kramar till Dig!
Men fy fanken vilket jävla skitsamhälle det börjar bli..skattebetalarnas pengar ??? Jaha,vad är ett par fjuttiga hundralappar för att få gå och säga farväl åt en mor...jämnfört mot alla utbetalda skattepengar-miljonbonusar ?? Fy !!
Visst är Australia bra.. men lång !
Ha det gott, kram...
Det är ju så sjukt att man inte vet hur man ska kommentera...
Måtte hon få upprättelse i detta fall!
/ Anna
Detta är ju helt galet!
Jag tror knappt mina öron!
Kränkande!
Jag skrattade gott åt din kommentar och har funderat på att iallafall prova ditt tips, jag kan ju göra hundarna sällskap på morgontoaletten;)
Kram
Men fy så hemskt!
I det läget hade jag åkt på begravningen ändå. För efter en tvist så tror jag hon hade fått rätt. Men det är förjäkligt att hon ska behöva gå igenom det efter att hennes mor har dött..
Ha en fin kväll
Kramisar
Det är ett sjukt system...vet inte hur man skulle kunna göra för att protestera?! sånt funderar jag ofta på...att man skulle vilja göra något mer än att sitta på sin kammare och muttra över dessa orättvisor.
Kramar tillbaka till min fundersamma mjöksyster ;D
Vårt samhälle håller på att bli så sjukt...både på det ena och på det andra viset!!
Faktiskt är jag nu ute på friarstråt....jag ber Dig om hjälp...Dig och Dina läsare....skriv under den namnlista jag har länkat till på min sida!!!!!!
Du har ett pris att hämta hos mig kära vän!
Nu har jag läst spiritual/upplevelser. Lite läskigt är det du har varit med om.
Men vad fint det var det du skrev om när din pappa gick bort. Att ni orkade känslomässigt själva är en stor bedrift.
Ha en fin kväll
kramisar
Sånt där får mig att gå i taket. Det är illa nog att vara arbetslös, men sen inte kunna få gå på sin egen mors begravning utan att straffas - det är fanem*j paragrafrytteri på hög nivå.
Man upphör aldrig att förvånas
