Lucka 4 eller vad gör Pia rädd???
Att vara rädd för att det blir krig. Sannolikheten för att jag ska tvingas uppleva det är, tack och lov, ganska liten. Men många lever redan i ett krigshärjat land och andra står på tur.
Att vara rädd för att miljön förstörs mer och mer; vilka effekter får det på våra liv? Naturkatastrofer ödelägger länder, torka och översvämningar. Och i spåren av dessa ser man bl a svält, smittsamma sjukdomar och föräldralösa barn. Läste t ex om att allt bistånd som USA och många andra länder(inkl Sverige) lovat har inte kommit fram till Haiti. Varför inte?
Men sedan finns den mer "personliga" rädslan. Den största av dem alla.
Att något ont ska drabba mina barn. Det är nog varje förälders största fasa. Oavsett om det är pga sjukdom, olyckor eller kränkningar och övergrepp. Jag skulle gå genom eld och vatten för mina älskade ungar. De betyder allt för mig! Min kärlek till dem är så stor att det nästan gör ont! Love!
Vilka fina tjejer! Ja, det är nog alla föräldrars största rädsla, att det ska hända barnen något. Man får försöka slå det ifrån sig, det blir för jobbigt att tänka på.
Att det blir krig är faktisk något som är som mest återkommande i mina drömmar, jag är nog mer rädd för det än jag medger för mig själv. Rädslan för att det skall hända dottern något är där hela tiden, all tid. Samtidigt som det är jobbigt, så uppskattar jag känslan också, det gör mig så enormt medveten till varje tid hur mycket jag älskar henne.
Jag tänker aldrig på krig, ska nog vara tacksam över det. Oroar mig ytterst sällan över något, bakvänt eftersom att man har levt ett liv som kanske har bevisat att det kan vara mer eller mindre farligt att bara vara.... Min lillrompa, dottern, har samlat ihop massor med vett o sans som jag knappt ens har fått ihop själv idag.
Men jag skräms inför allt hat som byggs upp i Sverige, eller i hela världen. Vi verkar regredera, att bedöma folk efter hudfärg och/eller ursprungsland är ju bara vansinnigt, vi är ALLA LIKA, om än olika.
Ha det allra bäst i morrn också fast det är kallt på Gammlia! =)
jag delar dina rädslor, ssk kring den omkring barnen. De är verkligen det bästa o finaste vi har här i världen-Är så tacksam för dem. Ha en fin lördag kväll
Vilka vackra bilder på dina fina tjejer!
Visst är man rädd för mycket! Mest att något ska hända nära och kära. Sen, när det GÖR det. Då klarar man sig igenom det ändå, på något vis.
Det är livets gång. Och det gör ONT många gånger. Det gäller att kunna orka gå vidare.
Kram på dig!
Ja visst är det så. Det är nog min största rädsla, att det skulle hända mina älskade döttrar något.
Jag är rädd just för rädsla. Det finns inget farligare än rädda människor.
Hej Pia.
Kul att du hittade mig så jag kan hitta dig:-) Intressant och tänkvärd (hm vet inte om det är det ordet jag sökte men något åt det hållet) blogg så här ska jag titta in fler gånger. Själv nöjer jag mig med att hålla mig till hundarna!
Rädd är jag så gott som aldrig rädd när jag tänker efter d v s i den bemärkelsen att jag tar ut något i förskott och oroar mig. Men det värsta som kan hända är såklart något i familjen.
Slant på tangentbordet och i huvudet, meningen ska vara: Rädd är jag så gott som aldrig när jag tänker efter........
Rädd, mer orolig, att det ska hända barnen (och deras familjer)något, är nog varje förälders dilemma. Annars är jag nog mycket sällan rädd, jo det jag är "rädd" för är rullande stolar och halka, den rädslan har kommit efter att ha ramlat. Det var inte mysigt!
Kram
Vilka vackra barnbarn jag har!!!
Du har finfina barn!!! Brås på mor sin:).
En andra adventskram från mig
krama dina fina ungar från pia........vackra
