Lucka 5 eller vänskap...
Jag har inte en bästa vän utan jag har ett par stycken som jag anser vara mina verkliga vänner. Som jag kan prata med om det mesta i livet.
Ibland kan jag dock sakna den där "bästisen" som jag hade som ung. Den man satt i telefon med, timme ut och timme in. Den man tillbringade kväll efter kväll med. Den okomplicerade vänskapen innan allt vuxenansvar dök upp. Innan alla "måsten" uppenbarade sig. Då livet var "här och nu och eventuellt festen i morgon"!! :o)
Efter grundskolan, som låg i byn bredvid min by, flyttade jag in till samhället för att gå på gymnasiet. Jag hängde fortfarande med bykompisarna. Men sedan flyttade jag till Piteå för att gå läkarsekreterarutbildningen. Fick en del nya kamrater, men nu började det också märkas att avståndet till de gamla kompisarna ökade, av förklarliga skäl. Ett år senare flyttade jag till Värmland och Karlstad. Återigen, dags att bygga upp ett nytt kompisgäng. Jag hade dock fördelen att ha min mångåriga brevkompis boende strax utanför Karlstad. Det blev naturligt att lära känna hennes kompisar.
Träffade min nuvarande man och vi flyttade till Holmsund, där vi inte kände en enda människa. Nu blev det mer så att vi lärde känna andra par istället för enskilda personer. Sedan fick vi barn och började umgås med de andra barnens föräldrar. Jag tror att många kan känna igen sig i min beskrivning. Och det är dessutom inte alltid så lätt att hitta nya vänner. Det är ganska svårt ibland att bli "insläppt" i vissa grupper, man kan nog känna sig som en inkräktare ibland för att man inte är s k "infödd".
Den senaste tiden har jag haft nöjet att träffa flera av mina barndomsvänner. Vi har fortfarande långa avstånd mellan varandra, men kommunikationen har ökat markant då vi nu har fler sätt till att hålla kontakten än förr om åren. Det känns jättekul och det verkar som om cirkeln är på väg att slutas!!
Till mina vänner, ni vet vilka ni är: Love you!
*********************************************
Igår promenerade vi till Gammlia och julmarknaden. Härligt vinterväder gjorde att allt såg ut som en julkort! I ett av stånden stod min gamla bästis, bykompisen Kicki. Hon sålde fina och supervarma skinnprodukter. Vill ni inte frysa om händer och huvud, ja då är detta hantverk något för er! Kika gärna in på hennes hemsida här!
Vi köpte en fin krans till ytterdörren, eucalyptus-honung och munkar.Dottern gick runt och fotade, så därför tog inte jag ett enda kort med mobilen! Men, än har jag inte fått några bilder av henne..
Vid middagstid kom Kicki hem till oss. Det blev en trevlig kväll med massor av prat och skratt.
Ja, livet går i olika faser och särskilt om man flyttar så förändras umgänget man har. Jag har haft turen att träffa en sån väninna i vuxen ålder som man ligger dubbelt i skratt tillsammans med och som jag också kan prata om riktigt allvarliga saker om. Sen har vi lite andra käppar i hjulen, men när vi ses är det underbart.
Sv: Ja, jag vet nog vem det är, men förhoppningsvis lugnar det sig snart igen. Jag har heller ingen aning hur man kan kolla saker, men när jag loggade in mig på hotmail fick jag verifiera mig en gång extra för meddelandet "du har försökt logga in dig för många gånger" kom upp. Det utan att jag har försökt alls. Jag har försökt hitta info hos Hotmail vad som är kriterierna för att det meddelandet kommer upp också, men hittar inget.
Ha en underbar söndag! Själv gör jag mat efter vad Gun har "sagt" i dag. Hahaha. Kram
Mina barndomsvänner träffar jag inte så ofta men däremot pratar jag i telefon i timmar med dem om allt möjligt.
Jag har vänner jag lärt känna i vuxen ålder också som är där när jag behöver dem i glädje och sorg. Sen har jag de ytliga bekanta som förgyller min tillvaro. Precis som jag vill ha det.
Och när det verkligen gäller och är skarpt läge finns det inget som är som släkten. Folk får säga vad de vill men blod är tjockare än vatten.
sv: Vi fiskar högre upp och där är det bara sly och mygg...men desto mer mygg desto bättre fiske säger Mannen.
Känner igen mig så väl i det du säger. Jag har ju också flyttat massor och det gör också att jag har lämnat många vänner bakom mig, några finns kvar, andra inte. Men den där bästa kompisen från förr finns alltid kvar, trots att vi numera bor flera hundratals mil ifrån varandra.
ja vänner kommer och går och vissa är såna att när man träffs så var det som igår occh man fortsätter på ngt vis som om man aldrig varit åtskilda. Sen ser man vilka vänner som består när livet blir komplicerat, det är inte alltid dom man trodde skulle stå kvar.
Men vänskap är viktig. Tack för att du finns
På min kalender är det vad är kärlek,så jag vart lite förvirrad.Bästa vänner kommer den 12,men vänner finns det mycket att prata om.......Speciellt så fin som du är...........kram pia
Det e ju så, vänner kommer & går men några består
Skönt att ha dej som (blogg)vän!
Det är samma med mig, jag har flyttat många gånger, men har i alla fall en barndomsvän kvar som jag träffar någon gång ibland, och det känns alltid som vi inte varit ifrån varandra trots att det kan ha gått ett par år.
Sv: Usch vad jobbigt, hoppas du snart blir bättre. Kram
Ja det där känner jag igen mig i. Just det här hur man växer ifrån sina vänner när man börjar på olika skolor och när man är på olika våglängd i livet. Och ja som vuxen är det svårt att skaffa sig nya vänner tycker jag. De flesta har redan sitt och sina, att då försöka passa in där är inte alltid lätt. /Kram
