Tävlar OS-lagen för sin egen skull...
Jag tror nämligen att det finns två sorters svenskar:
De som unnar svenskarna segrar och lider med dem när det inte går så bra. De som har attityden "well, shit happens, du/ni gjorde så gott du/ni kunde"!!! För nog måste vi väl anta att varje tävlande gör sitt yttersta för att lyckas. Eller?! Tror ni att hockeylaget beslutade sig för att köra en "läggmatch"? Eller att någon medvetet kör omkull i en nerförsbacke? Eller tänker att "nåja, jag lägger mig långt bakom alla andra för jag känner för att åka lite solokvist och "lukta på blommorna"? Ibland är de andra nationernas tävlanden bättre än svenskarna. Och ibland är de sämre, vilket de svenska medaljerna faktiskt visar på!
Sen finns det de som tar det som en personlig förlust då Sverige förlorar och som bara kritiserar efteråt. Hittar fel hos allt och alla. Precis som Britt skrev, kritikerna ansåg "att de berövade oss guldet". Kanske handlar det om dem själva, kanske de själva aldrig lyckades i sin sport och nu känner sig manade att hacka på dem som borde ha lyckats! Skämmes på er!
Jag tillhör definitivt den första gruppen. Igår satt jag t ex och höll tummarna för Ida Ingemarsdotter. Jag hade så gärna unnat henne en bronspeng för hon slet som ett djur i spåret. Men den här gången var de andra bättre, så enkelt var det! Jag hejade för hennes och lagets skull, inte för min skull. Jag är stolt över dem och stolt över att vara svensk, oavsett om de får medalj eller inte.
Våra tävlande har gett oss ett fantastiskt OS med både guld-, silver- och bronspengar. De har sett till att vi, på hemmaplan, suttit i våra soffor och nervöst tittat på tävlingarna som visats på tv-skärmen. Vissa har troligen varit för nervösa för att ens titta och har suttit av tiden på toan istället! Men troligen hejat på de tävlande i tanken! ;o)
Dessutom har curlingtjejerna chans på en guldmedalj, men blir det silver så är det faktiskt gott nog. Och jag kommer att applådera dem!
Jaaa, bra! Jag fattar inte att man kan skälla ut ett lag eller en tävlande som misslyckas. Det är klart att alla gör vad de kan just då för att det ska gå så bra som möjligt, men ibland lyckas man inte. Ingen har rätt att kräva vinst av någon annan.
Det är ju inte så att vi betalar lön till dem. De har inte skrivit på ett kontrakt som säger att de måste betjäna oss. Så det är ju helt idiotiskt att kräva något av dem. Sport ska ju vara underhållning för oss, inte blodigt allvar. Hur kan vi säga till våra barn att de ska behandla varandra väl när vi tillåter media att mobba våra idrottprofiler.
Vilket bra inlägg! Men är det inte ofta så att många människor vill hitta en eller flera syndabockar för att döva en förlust?
precis, så tycker jag också
Klokt sagt! Ett exempel är väl tjejen (mins inte vad hon heter) som tänkte har jag nu tränat och slitit så ska jag banne mig ha en medalj, och det fick hon, silver tror jag. Så tänker nog alla tävlande. Eller?
Ja, visst ja, hon åkte skidor.
Hur har det gått för våra "kronor", har inte kunnat följa dem.
Själv utgår jag ifrån att alla gör sitt bästa och är stolta när det går bra. För egen del, för Sveriges också.
"Vi vann men de förlorade" är väl ganska typiskt. Nog ska vi heja i såväl med- som motgång!
Trevlig helg!
Det är klart att man blir stolt då våra svenska idrottare gör bra ifrån sig, och det finns ju ingen anledning att bli sur om det går dåligt heller.
De har ju gjort sitt bästa, mer kan man inte begära.
Jag tror absolut inte att det finns några idrottare som lägger sig frivilligt. Man måste väl vara tävlingsinriktad för att lyckas inom idrotten.
Åh vad bra du skriver. Håller med dig. Jag fattar inte varför det är lagets eller personens fel om de förlorar. Vi lär våra barn på dagis att andra oxå måste få vinna i spel och att man ska kunna förlora och man läxar upp dem som tappar besinningen och blir arga när de förlorar, och säger att så får man ej göra.
Men helt plötsligt får vuxna bli så arga om ngn inte vinner. Det handlar inte om att misslyckas det handlar om att ngn annan var bättre och det är dom lika väl unnt för de har oxå kämpat. det är jättekul när Sverige vinner, säger även jag som inte är sportintresserad, men jag uppskattar kampen och mödan och glädjen. Men slå inte ner modet på den som kämpat väl, det har man gjort även om man ej vinner.
SV: Nej de gjorde inte det. De får ju faktiskt bedövning. Det är inte primitivt som i en hydda i Afrika direkt. ;-)
Det enda de skrek över när de lades i en liten form och bands fast, för att de inte kunde fäkta med armarna. De får bedövning där nere och doktorn väntar några minuter innan han omskär. De skrek inte alls under proceduren.
Alla föräldrar vill inte omskära, men de flesta gör nog det här. Sjukhuset vill gärna att de gör det så snart som möjligt efterssom det blir "jobbigare" när de är äldre så att säga.
SV: javisst, pratar man i telefon så går ju det andra liksom på en höft, som att vika tvätt osv
ha en fin fredagkväll
Jag har knappt tittat alls....bara när jag haft tid, vilket inte varit så ofta detta OS. Många års slit ligger bakom för att få sola sig i glansen ett kort ögonblick och sedan glömmas bort när prestationerna överträffas av någon annan nästa mästerskap. Jag hoppas att idrottsutövarna har roligt....framför allt då de tränar för att nå sitt mål!
Tackar
Kram
Jag tittar inte ens, uppsnappar det som sveper förbi, det blir ju som det blir, inte mycket att fastna i.
Sen finns det en tredje, småtrist sort också - den som jag tillhör: dom som inte bryr sig överhuvudtaget, men som givetvis unnar svenskarna segern. Jag tycker det är roligt när dom är glada och trist när dom är ledsna men däremellan har jag noll koll.
Jag struntar i OS....
Men försår när det gått bra för Sverige, hör när maken skriker framför TVn där nere....
Låter som en jättefin tatuering du ska göra.
kram
Det blev GULD!!!!!!!!!
Jag tillhör också den försat gruppen...visst kan man bli besviken men de gör nog precis allt som står i deras makt för att göra sitt bästa och om jag känner besvikelse så är det nog bara en bråkdel av deras egen besvikelse!!
Heja Sverige!!!
