"Vi ska sy och vi ska tråckla"...
Jag hade nämligen fått en symaskin(!) i julklapp av mina föräldrar. "Öhh?!", tänkte jag, som hade en svaaaag 3:a i syslöjd när jag gick i skolan! Maskinen var, enligt mina mått mätt i allafall, en väldigt avancerad apparat med massor av knappar och rattar.
Jag lyckades få till raksöm och sicksack, så gardinerna blev ju fållade och även ett par byxor nu och då. Men sedan fick jag ett anfall av hybris och anmälde sålunda mig till den där "sykursen".
Jag var skitnervös när jag skulle dit första gången. "Tänk om alla andra redan kunde sy dubbelsömmar och knapphål"!
Ja, alla andra var skitduktiga och gick kursen bara för att få hjälp med att t ex sy kavajer med innerfoder i! Vi pratar avancerad sömnad här! Och så var det jag. Den "fula ankungen" som ville få hjälp med att sy ihop ett par joggingbrallor!
Min "fröken" tyckte att de andras funderingar var betydligt roligare att svara på än mina simpla frågor, så hon mer eller mindre ignorerade mig. Bad jag henne om hjälp så sa hon "det är snart fikadags, jag hjälper dig efteråt", men efter fikat var det ändå de andra som fick hjälpen.
Dagens Pia skulle aldrig ha tolererat ett sådant beteende av en lärare, men dåtidens Pia hade inte det "skinnet på näsan" än. Jag är imponerad av att jag gick dit tre hela gånger innan jag gav upp.
Därför så står min fina maskin i förrådet och används endast vid simpla sömnader, såsom fållning av gardiner eller byxor! Jag står liksom kvar på ruta 1! :o(
Vilken elak lärare! Hon borde ha sett det som en trevlig utmaning att verkligen lära dig sy! Jag är verkligen ingen syexpert, men det skulle vara kul att försöka sig på lite små kläder. När mina barn var små sydde jag lite kläder, men inget avancerat.
Då tycker jag dagens Pia skall ta fram sin symaskin och kolla om hennes dröm för länge sen var realistisk eller ej. Dagens Pia anmäler sig till en kurs, tar för sig och kanske blir hon jätteduktig eller så hamnar symaskinen i skåpet igen. Men då har i varje den där (jävla!!) "fröken" inte fått den genomslagskraften hon annars skulle fått? Dags för hämnd, Pia! ;)
Vilken otrevlig lärare! :/
Och vad jobbigt att hamna i en grupp där man känner sig utanför..
Jag har heller inga sykunskaper, har bara lagt upp gardiner och lagat hål i byxor, men jag inbillar mig att jag skulle göra sååå mycket om jag bara hade en egen symaskin. (Det skulle vart riktigt kul att lära sig sy ordentligt! men...Antagligen skulle den mest stå i ett hörn.)
Jag tycker att du gör som EM säger:
Gå en ny kurs! Ta upp din dröm igen!
Med tanke på den elaka läraren, så kan det bara bli bättre än förra gången! =)
Tack snälla för kommentaren :) Är grymt nöjd själv, får dock se hur länge det varar :)
Jo läste på FB att du inte kan kommentera. Hmmm weird, undra vad det beror på. Har själv aldrig stött på det problemet. Ibland har det kommit upp någon error-ruta men då jag försöker en andra gång så har det funkat.
Hoppas FB släpper in dig i värmen snart igen :)
Hemsk "syfröken" by the way. Lever hon fortfarande? Du kanske skulle hämnas höhö
Kram
Hemma hos mig står också maskinen undanstoppad och används bara till att fålla upp byxor. Jag hade ett ryck i 20-års åldern då jag sydde kläder till mig själv - haremsbyxor, västar, kjolar, jackor och annat...men sen gick jag tillbaka till min okunskap igen. Min syslöjdslärare grät i högstadiet över min förmåga att lyckas sy fast ärmen i sidan på blusen och annat. Jag var helt enkelt urusel på grund av ointresse. Nu är jag ointresserad igen. Samma sak med stickningen. Har jag tur får jag ett ryck till i mitt liv. Kanske jag hoppar på en kurs då....
Hade jag inte behövt fålla upp ebn byxa ibland hade jag struntat i att äga en symaskin. Min är också en julklapp :D
Återigen ser jag likheter mellan dig och mig! Jag hatar att sy, trots att det står en symaskin i källaren så sys det nästan inget i detta hushåll. Min mamma är en fena på att sy, så vi byter tjänster ibland. Hon syr åt mig, jag fixar nåt annat åt henne.
När vi hade möjlighet att välja bort syslöjden i skolan gjorde jag det utan att tveka! Blä! Min syslöjdslärare var också puckad. Hon fjäskade för vissa elever, och vi andra fick nästan ingen hjälp...
Tycker absolut att du ska ge det en chans till, det måste väl finnas kurser även i sånt för den som är intresserad! Själv blev jag heller aldrig kompis med symaskinen, har ingen och tänker aldrig skaffa...
Du är välkommen på sykurs hos mig, jkag är jättekompis med symaskinen och har sytt massor både till barnen och nig även om jag just nu har uppehåll för att jag ej orkar. Du kan få visa mig lamineringsmaskinen ,fick en i julklapp kram från den ruunda tomaten så ser jag ut idag
men fy. en sådan peson borde verkligen få vara i kontakt med elever på något sätt, tala om att missförstått sitt uppdrag! Tycker att du gör ett nytt försök för det finns bara en väg att gå...framåt!
Själv är jag hopplös, låter en kollega sköta mina gardinuppfållningar trots att jag äger en svart blank fin symaskin, men jag har inget intresse alls. Ibland så bara klipper jag av panellängden till den längd den ska ha, sen får det vara bra så. Min kollega gråter.... ;-)
