What a day!!!
Jag blev iklädd en söt liten mössa och uppmanades att sätta mig i "tandläkarstolen". Fick två droppar bedövningsmedel i varje öga. Oh, vad det sved. Sedan fick jag något som de kallade för "tandläkarbedövning" under ögat via två sprutor. Ursäkta uttrycket nu, men... SATAN I GATAN, så ont det gjorde! :o( Jag brukar kunna andas bort smärta, men se.. det gick inte den här gången..
Och märker ni temat härovanför? Ska jag aldrig slippa tandläkarrelaterade saker??!! Jag bara undrar..
Sedan skrapades och klipptes det! *ryser* Och sedan var det färdigt. Hejdå. 300 kronor för 20 minuter. Men hey, de var faktiskt fyra(4) personer inne i operationsrummet tillsammans med mig. Så.. inte speciellt hög timpenning per person!! Haha..
Tog ett foto på mig direkt jag kom hem. Bli inte rädda nu! ;o)
Med bortdomnade ögon tog jag mig ut till bussen och tillbaka ner på stan. Synen var det ju inget fel på, men ögonen var lite sega när det gällde att titta någon annanstans än rakt fram! ;o)
Hoppade på cykeln för att trampa hemåt. Jag kände att det var halkigt, men cyklade lugnt. Men när jag skulle korsa en väg vred jag troligtvis styret för snabbt och swisch sa det, så gled cykeln ifrån mig och jag dunsade rätt ner i vägbanan. Hamnade på knäna och slog i armbågen också. Snabbt som attan var jag dock uppe på benen igen. Alla som ramlat så där vet hur man tänker "Fasen, va skämmigt!!" och så vinkar man till alla som för att säga "det gick bra, det gick bra". Men ujuj, så ont jag hade i knäna när jag f ö r s i k t i g t cyklade hem.
Knäna, speciellt det vänstra, svällde upp ordentligt och började raskt anta tonen av skimrande blått!
I det här huset gillar vi alla hudfärger och min kropp verkar hålla med. Under ena ögat har vi den vackra "blåöge"-färgen och knäna uppvisar solgult, gräsmattegrönt och purpur med en stänk av midnattsblått.
Nästan som poesi.
Har inte vågat göra något annat än att ligga i sängen hela eftermiddagen. Vågade inte utmana ödet. Ni vet, olyckor kommer tre och tre.. Nu var operationen iofs ingen olycka, men ni fattar... ;o)
Låter läskigt det där med bedövningen i/runt ögat, hua. Men smidigt att man kan ta bort det så där.
Aj aj aj säger jag om knät, stackars dig, räckte det inte med ögat idag... Varför är man så där när man ramlar, alla vet ju att det gör ont att ramla av cykeln ändå ska man liksom vifta bort det, inte visa hur ont det gjorde, jag gör likadant. Men det är lite märkligt att man gör så. /Kram och sköt nu om dig så ögat och knät får vila.
Usch då, vilken dag. Håll dig inomhus resten av dagen, håll dig långt ifrån brännande föremål och höga höjder!
Nej men fy en sån jobbig dag! Stackars dig ser helt förstörd ut på ögonen, och knät sen. Hoppas det blir bättre till imorgon. Kram
Du är med andra ord en hel palett av färger? Vilken pärs dagen har varit för dig - hoppas helgen blir lugnare. Kram!
Tusen tack vännen, det värmer ska du veta <3
Vilken dag du har haft. Både knät och ögat har fått sig en skönhetsomvandling på SAMMA dag. Det var inte dåligt :)
Stor kram till dig!
Oj oj oj, vi är lite lika vad gäller otur just nu då alltså ;-) Har faktiskt stuckit mig kring ena ögat, fick knölar, trodde att det var vaglar, fast de satt ju lite utanför ögat liksom. Några sprutor, cortison?, sen var det över. (INGET skrämmer mig som tandläkaren...)
Sen måste vi ta en diskussion kring det här med cyklandet, varför tror alla Ume-bor att det är så smart att cykla vintertid?? Jag har alltid varit för feg, ep´n stoppar mig från all cykling numer, men alla ni andra tossingar...huvva!
Min stukade fot lyckades jag ta hand om riktigt bra själv, måste komma ihåg det där med massor av is direkt på nästa gång jag stupar, kanske hade varit nåt för dig också? Men nu har vi ju lite dåligt om både snö o is kvar här i stan, ja, om man inte ska räkna med den där blåisen då...
Ta hand om dig i helgen, håll i hatten o cykla VÄLDIGT lugnt, ok?
Kram från blåfotade tandlösa tantan på Mariberg ;-)
Fast knäet OCH armbågen OCH ögat. Det är ju tre!
Sköt om dig nu.
AJAJAJ!!! Det ser verkligen ut att göra ont det där... Hoppas det går tillbaka av sig själv fort, så du slipper åka till doktorn.
sv: Hahaha! Du har rätt! Jag är inte särskilt lång (1.70) och har inte så små fötter (39). Hur kunde bilden bli sådär? :-D
men stackars Pia ,här kan man ej vara borta några dagar så händer en massa hemskheter med dig. Och inget har jag vetat i min datorlösa värld. Det känns som lite sent att säga krya på dig. Men vad vet man böner i efterskott kanske kan löna sig ändå. Kram
stackare :(
