Väntans tider...
Och vi har blivit inbjudna att "vänta" hos finaste vännerna i Bäcknäset. Det har varit, och är, mycket just nu och jag tror att vi alla behöver lite av den frid man känner därute hos dem, att få pusta ut lite. Promenera vid havet. Fotografera. Prata. Äta och dricka gott.
Ja. Och sedan, när vi är tankade med nya krafter, kan vi fortsätta planera för Annas ankomst på måndag eftermiddag.
Men nu - Bäcknäset nästa!
Vad mysigt! Låter avkopplande och härligt.
Sv: Ja, man tror man förstår ett annat språk, men när det kommer till kritan så är det inte så enkelt. Det mest överraskande för mig när jag flyttade till Sverige är "missförstånden". Ord jag trodde jag förstod innebörden av, men som hade en annan betydelse. Och allt finurligt i språket och svårigheten med att förmedla det roliga och poängen i en historia när man skall göra sig förstådd på ett språk man inte riktigt kan. Det tog lång tid innan jag kände att jag var lika "social" bland folk i Sverige. Men jag lärde mig en bra läxa, att hålla truten och lyssna (i en period åtminstone ;)).
Ha en trevlig kväll!
Vackert foto, som alltid i din blogg!
så fin bild. Har fått upp min egn dator till sjukhuset så ajg kan läsa bloggar o kommentera, det funkar ej på sjukhusets hoppas ni får en fin helg kramar
Snygg bild och visst behöver man naturen att återhämta sig i!
Haha...då är det du och jag båda som går i väntans tider:). Hon kommer få en toppentid i USA men jag förstår att det samtidigt känns tungt att skicka iväg henne. Själv försöker jag inte bli "övervänt" men jag hoppas att det inte är en och en halv vecka bort m förlossning iaf:). Ha det gott. Kram
Hoppas dottern får en toppentid i Usa, och att du kan koppla av=D
Wow.. vilken snygg bild Pia !!
Kramis ♥
