Egoism, nej tack!!!
När jag var i barn hade vi en gråhund som hette Kajsa. Hon och jag var som ler och långhalm. Jag fullständigt avgudade henne! Den dagen hon hon dog var jag helt otröstlig. Jag minns inte hur många år vi hängde ihop, men många var det. Och det är ju tack vare henne som jag lever idag!
Det jag har riktigt svårt för är egoistiska människor! Människor som sätter sitt egna mående över djurets! Som låter djuret lider under argumentet "men, det blir ju så jobbigt för mig att ta bort henne/honom"!!!
Skärpning! Klart det blir jobbigt. Många gånger blir ju husdjuret som en familjemedlem. Någon som man får sörja och sakna. Orkar man inte själv vara med när djuret ska somna in; be någon annan att vara din stand-in! Separationer hör till livet och i förhållandet människa och djur så är det du som har makten i din hand!! Använd den makten på ett sunt och bra sätt!!
Du har så rätt och ibland tror vi att vi gör det bästa för djuret, men om vi går in i oss själva så gör vi ofta saker i ren egoism. Så som du nämner att hålla liv i ett djur som har ont. Det är inte empati, det är egoism. Ett djur i vild tillstånd överlever inte om det inte kan ta hand om sig själv, den måttstocken borde vi ha när vi har tagit oss rätten till att ha husdjur också. Kanske inte helt strikt så, men åt det hållet. (Roligt att jag inspirerade dig! :))
Du har verkligen rätt i det du säger. Bra skrivet!
Sv: Tack! Ha en fortsatt superfin Fredagkväll du också!:)
Var tvungen läsa din hänvisning till Kajsa och blev så rörd. Fantastiskt att ni blev räddade. det ger en ytterligare förstärkning till det liv man har kvar att leva.
Att låta djur leva av egoism är inte rätt, man måste tänka på djuret i första hand och sen sin egen sorg.
kram
Många som inte har husdjur förstår inte kärleken man får till dem, det är som ens egna bebis. Ren kärlek!
sv; Tove är jätte bra :D
Ända sen Bamse var liten valp har jag fasat för den dagen då han inte finns mer. Jag vet att jag kommer gråta ögonen ur mig.. Men jag vill inte att han ska lida, då får han hellre bo kvar i mitt hjärta som den pigga och livsglada hund han är idag.
Kram
Det har du fullständigt rätt i att man behåller djuren för länge pga egoism. Vår förra rottis fick cancer i knäleden, vi upptäckte det på hösten 2006. Helt plötsligt hade han en knöl bakom knäet som var stor som en tennisboll. Alltså vi kunde inte fatta hur vi missat att han fått en sådan knöl. Nå det var veterinären nästa och det konstaterades att det var cancer. Han opererades och veterinären sa att det mesta satt inuti knäleden. Tänk vad ont han måste ha haft! Och inget vidade han merän att han blev mer "trampig" Hundar gör så, det tillverkar eget smärtstillande när de rör på sig. Nå en månad efter op var knölen tillbaka och på två dagar växte den till ett hönsäggs storlek. Och då bestämde vi oss för att ta bort honom. Men nog var det svårt, han låg i våra famnar tills han somnade in. Huj vad vi grät och sen lämna honom på det kalla golvet, det var hemskt. Men idag står han i en urna från egypten, en riktig begravnings urna. Tiara min första rottis står brevid honom i sin begravningsurna, jag kan bara inte gräva ner dom.Vi tänder ett ljus för dom när de har födelsedagar. Då kommer de fram på bordet och vi minns dom hela dagen.
Ett colage av alla mina frissor, hujeda mig! Det blir till att gräva i gamla bider och scanna, tur att jag köpt en scanner :) Får se om jag hittar lite bilder, har aldrig gillat att synas på bild. Men ska se vad jag kan göra åt saken :)
Glömde ju säga att vilken tur att ni hade Kajsa, dom är kloka våra djur. Huj det kunde ju går riktigt illa annnars
det är inte så många veckor sedan vi var tvungna att ta bort vår älskade gammelgrå, det var svårt och är fortfarande svårt
ha en fin lördag
de är kloka de där hundarna, vilken tur att ni hade Kajsa när jag läste berättelsen om hur hon räddade er alla.
samt att jag håller med dig om att ibland så behåller vissa djuren alldeles för länge, för sin egen skull och absolut inte för hundens. Hade ett sådant exempel i vår närhet nyligen och inget vad någon sa bet förrän det var riktigt riktigt slut.
