Lucka 6 eller minstingen i familjen...
Mats-Ola är så pass mycket äldre än mig så har vi knappt vuxit upp tillsammans. Det skiljer tolv år mellan oss. När han flyttade till samhället för att gå på gymnasiet så var jag bara fyra år. Och sedan flyttade han liksom aldrig hem igen. Efter skolan var slut så blev det lumpen och sedan arbete i Aitikgruvan. Jag var i tonåren när han byggde sitt egna hus, blev sambo och något år senare även pappa till två fina grabbar. Den ena har dessutom numera en egen son och har därmed gjort Mats-Ola till farfar.
Sen har vi min andra bror Robert, som jag kallar "brorsan", eftersom han fanns hemmavid under min uppväxt. Jag kan väl inte påstå att vi hängde med varandra speciellt mycket, men jag minns att vi lekte "Kurra gömma" tillsammans med alla ungarna i byn. Jag tränade ju gymnastik, som jag skrev om tidigare, och gjorde tappra försök att komma ner i spagat. Men jag kom inte riktigt helt ner. Tills min kära bror satte händerna på mina axlar och tryckte. Då kom jag ner de sista centimetrarna! Det var tyvärr inget jag bett honom om.. så aj!!!! :o)
Även Robert jobbar i Aitik. Han har också två fina barn, en tjej och en kille. Bägge två har också fått egna barn, så brorsan är både morfar och farfar!
Mina bröders personligheter är väldigt olika, men de kompletterar varandra väl. Jag vet att de finns där för mig och jag älskar dem oerhört mycket! <3
Syskonkärlek är en speciell sort! Min syster är elva år äldre än mig, och det är nog först nu på senare år som jag har vuxit ikapp och vi har kommit varandra riktigt nära!
Jag har ingen bror, så jag har aldrig kommit ner i spagat. Jag har en syster däremot som skvallrade mycket. Hahaha. Kärt inlägg!
Jag har en och en halv bror :-)
Du har fina bröder..........Hälsa dem från mig.....
Jag önskade mig alltid en lillebror i julklapp eller födelsedagspresent. Tyvärr kunde inte mina föräldrar få fler barn så jag är enda barnet. Jag tror det är därför jag är så nära mina kusiner. De har blivit som syskon för mig.
Gulliga minsting!!!
Härlig med en kompletterande familj.
Ja det är härligt med syskon, dom berikar ens liv.
Det är skönt med syskon och de finns där när man behöver dem åtminstone om man är lyckligt lottad så man tycker om varann. Vi är tre tjejer så vi saknade alltid en storebror som skulle ha moppe o ta körkort så han kunde skjutsa oss Kram Är huvudet bättre. Jag har beställt så din svägerska får gröna änglar men hur var det med vingarna?
