Egen loppis...
Men sedan finns det en hockeyhjälm(hm, vem vill köpa den i den här värmen... eller kanske tränar de på isladan under sommaren???), några jackor, smycken, två lampor, roliga spel und zu weiter(eller hur det nu stavas...)..
Sedan har jag, med sorg, insett att jag måste göra mig av med mina vackra handvirkade överkast! Suck!
Men linneskåpen är fyllda och numera samlar jag både sänglinnen och handdukar till mina tjejer.. Ni vet, så jag kan kasta ut dem vid 18 med förvissning om att de åtminstone kan bädda rent sina sängar och hålla sin hygien :o)
I morgon kan bli en dag med "tre önskningar i en" - jag blir av med grejer, köparen hittar något den inte visste att den behövde(!) och Röda Korset får troligen en hel del, även om försäljningen går bra. Kanske kan jag fixa en snygg "bränna" oxå, då SMHI minsann lovat finväder!
Bunt ihop och slå ihjäl...
Jag har alltid tyckt att det är en jäv..igt orättvis åkomma.. Jag menar, om jag får det för att jag partajat en massa.. ja då kan jag kanske trösta mig med att kvällen före var värd det... men...
Å andra sidan så var det väldigt, VÄLDIGT, länge sen jag festade på det viset... så det kanske är naturens sätt att säga "skyll dig själv, den här åkomman får du med jämna mellanrum oavsett fest eller ej"...
Tänk vad ynklig man kan känna sig.. Det finns ingen, absolut INGEN, i hela världen som det är mera synd om än mig!! Jag känner mig lite schitzo oxå.. Å ena sidan vill jag ju att ALLA ska bry sig hemskt mycket om mig, å andra sidan vill jag inte att någon ska titta på mig, prata med mig, röra mig!!! Usch, det kan inte vara lätt att ha med mig att göra såna här gånger!! :o)
Det här inlägget tog resterande must ur mig så nu är det dags för en kopp te, en lakritsgodis, soffan, snuttefilten och tv:n! En "tyck-lite-synd-om-mig-kram" till er alla!
Ändan bak...
Har ni såna där dagar när man inser att "hur man än vänder sig, så har man ändan bak"?? Hur man än gör, så blir det fel.. Jag hatar såna dagar! När ens unge blir riktigt besviken över något och man känner sig som en looser för att man inte kunde göra något åt det!
Ja, jag vet, that´s life, men jag mår lika kasst varje gång det händer.
Amatörfotograf..
Foto: Anjocapi
Naturen är grön, skön, omväxlande och alldeles, alldeles underbar!!!
Kan det vara mor och dotter Svamp? Fortfarande för liten för att få stå ensam i världen?!
Foto: Anjocapi
En av de härligaste bilder jag tagit.. För mest av allt älskar jag den här tiden på året, då hösten är på gång och luften är klar och lite kall och allt har fått en fin kant av frost...
Foto: Anjocapi
Avslutar med en härlig bukett blommor som jag vill överräcka till alla mina vänner! Jag är så glad för att ni finns!
Foto: Anjocapi
Nattsudd...
Döttrarna som hängt på Kulturnatta från tolv på dagen till halv ett på natten.. Mycket sms-kontakt blev det.. Men det kändes tryggt då de var med varsitt kompisgäng, som jag tycker mig känna rätt väl. Jag litar på dem, för de har inte en endaste gång gett mig anledning att INTE göra det! Men visst blev det en föreläsning innan de for... :o)
Jag älskar mina ungar över allt annat på denna jord!!
Blodomloppet...
I torsdags var jag hurtig tillsammans med en MASSA andra människor.. Men säg, vad gör man inte för en kasse med godsaker?? :o) Först började jag med att gå runt och plocka på mig alla gratisgrejer.. Blodomlopps t-shirt, landstings t-shirt o annat smått o gott.. Det här är väl vårt svar på Stockholms mingelfester :o) Jag menar, gratis dryck, gratis mat och prylar...
Jag och S gick 5 km medan de andra tokarna från jobbet sprang.. vissa sprang t o m 1 mil!!!!
Kändes kul att knata runt med S för då hann vi prata lite ditt och datt.. Det är svårt att hitta den tiden på jobbet... Sen samlades vi hela gänget och dök ner i papperskassarna för att se vad vi kunde fylla våra magar med.. En minut över nio var jag hemma; alldeles lagom för att slå på 4:an och kolla på Medium!! Sedan var det duschen och bingen som gällde..
Tyvärr hittade jag ingen bild från i år, så det fick bli 2007 års löpare.. Men principen var ju densamma i år :o)
De älskade böckerna...
Däremot är det bara en handfull av böcker, av de tusentals som jag läst, som jag kan referera från pärm till pärm.. De böckerna har slagit an en speciell sträng inom mig.. Några exempel på sådana böcker får du längre ner i texten...
Jag läser nämligen för stunden och samlar på ord och situationer.. Så.. jag kan rekommendera en bok, men be mig inte om detaljer för oftast minns jag inte ens vad huvudpersonen hette :o) Däremot minns jag alltid om den var bra eller dålig!
En vän till mig sa en gång: "Hur lär man sig om livet om man inte läser böcker?". Det tycker jag var en riktigt bra fundering.. För mig är böckerna som en drog men jag är en riktig periodare oxå! :o) Inte så att jag kan vara helt utan böckerna, nej.. men jag kan nämligen inte läsa vad som helst när som helst... Det beror på själens dagsform :o)
Ibland är det kriminalromaner med en dos av rättsmedicin à la Patricia Cornwall.. ibland behöver jag mest skratta à la Marian Keys eller Jane Green... ibland med "djupare" innehåll à la Mitch Albom och Paulo Coelho... Men ibland får jag också en dos verklighet genom böcker som "Boken om Kirre" och "Kärlek och stålull" Otroligt jobbigt att läsa men samtidigt... dessa fantastiska människor!
Jag vill avsluta dagens "bokrelationsdrama"(INTE à la Norén) genom att rekommendera en till av mina "Topp 10"-böcker. Det är Marlo Morgans "Budskap från andra sidan".. Om en amerikansk kvinna som hamnar på en vandring genom Australiens "outback" med en grupp aboriginer.. Läs den eftertänksamt!!
"Läsning är för själen som motion är för kroppen!"
Globetrotter, nej tack! Stenar, ja tack!
För mig skulle det vara kört redan vid packningen.. Om jag ska vara borta en vecka så genererar det en ofantligt tung ryggsäck, så... hur i himmelens namn skulle jag få med mig allt jag behöver för ETT ÅR??? Jag skulle få hyra en container :o)
Men jag har hittat ett bra sätt att få till mig en liten bit av världen i allafall. Har Shanghai, Filippinerna, Nya Zeeland, Thailand, Seychellerna, Madeira, Tanzania, Israel och en massa andra länder härhemma... i form av stenar eller koraller! Det är snälla vänner och kollegor som släpat hem dessa till mig.. Vågar inte jag mig ut i världen så får väl världen komma till mig!! :o)
A och K, som var i Kina försökte ta hem en sten från Kinesiska muren, men muren var tydligen alldeles för solid för att de skulle kunna rycka loss något därifrån :o) Det är klart, har muren stått emot ett antal fientliga anfall, så borde den kunna stå emot två "klena" svenskar... :o) Men det blev en härlig sten från Shanghai istället!
Döttrarnas kompis, S, var på Seychellerna och kommenterade sin gåva, en korall, med orden: "det fanns bara sand där, inga stenar överhuvudtaget"... Men jag är jätteglad över min korall.. som ju är hård som en sten!
Det är lavastenar, kantiga stenar, platta stenar, lena stenar, randiga stenar - you name it!!
Så mina vänner, fortsätt att dryga på övervikten i era väskor när ni beger er hemåt från era härliga äventyr!!!
Dagböcker...
För något år sedan hittade jag alla mina dagböcker, gömda i en kartong i en vindsskrubb hos min mamma... Mina barn, då 12-13 år, frågade "mamma, får vi läsa dem?".. "Jaaadå", sa jag, "men jag ska läsa igenom dem först och minnas mina tonår".. Sagt o gjort, jag satte mig skönt och började läsa... Hm... jag kan säga så här; dagböckerna blev tryggt nedpackade efter att JAG läst dem och får inte tas upp igen förrän om två decennier!! Minst... :o)
Fördelen med att ha kvar tankar och "göranden" från sin egen tonår gör att jag lättare kan hänga med i hur mina egna tonåringar tänker.. Jag minns hur viktig den allra första förälskelsen var; då man trodde att det var "vi två" för evigt. Och jag minns hur härlig den känslan var, när man levde i nuet! Hm, man borde försöka hitta tillbaka till det där själv, som vuxen..
Jag tror att jag är en tillåtande mamma men med tydliga regler, bl a kring utetider.. Dottern vet att hon inte får vara ute(=hemma hos kompisar.. att vara på stan är out of the question!) längre än till midnatt under helgerna och då har de samlats här på filmkvällar, som ibland kan sluta vid 2-tiden på morgonen. Jag vill se att mina barn är hemma INNAN jag går och lägger mig och jag är så förba...t kvällstrött! Andras föräldrar må ha andra regler, men här gäller dessa. Jag tycker att det är kul att de hänger här allihopa och en dag sa dottern: "mina kompisar tycker du är cool". Det kändes kul att höra och skönt är att hon själv verkar tycka att jag är rätt ok! :o)
Tankar kring piercing...
Jag vore den ultimata människan att göra piercingar på!! I allafall en dag som idag.. Min nacke ställer till det emellanåt och jag blir bortdomnad i hela höger ansiktshalva. Det känns ungefär som när man fått bedövning hos tandläkaren... Skulle lätt kunna sätta en fin ring i underläppen, ögonbrynet, näsvingen och örat!!! :o)
Egentligen kanske det vore bra, för ibland när jag har migrän, känns det som om värken sitter i ögonbrynet.. Om jag nyper till över brynet så släpper värken för en stund!! Undra om det skulle funka med en piercingpinne där!! :o)
Men, det blir nog inget sådant.. jag är ingen självplågare (förutom när jag ligger på min spikmatta) och jag har från säker källa, D, fått veta hur det KÄNNS att pierca just ögonbrynet. Han beskrev proceduren väldigt detaljerat och med inlevelse; det kändes visst som om någon gjorde hålet med en blyertspenna!!! Ajajaj... tror jag skippar det..
Ena dottern vill ha en piercing i läppen! Mooahhahahaha... "Glöm det, stumpan! När du är 18 så kan jag väl inte stoppa dig, men tills dess så...." Man vet ju, det ena ger det andra! DET finns det massor av dåliga exempel på!
Turist, se hit!
Ett underbart vackert turistmål som jag vill rekommendera är: 
Gå in på www.kaitumalven.nu för att få veta allt som Killingi kan erbjuda dig som turist.. En upplevelse kan vara att bo i någon av de fina kåtorna. Missa heller inte bildgalleriet med massor av underbara foton! 
Foto: Tommy Johansson
Affirmationer...
Skämt åsido, jag har faktiskt märkt att om jag i tanken trycker "eject" och tar ut det negativa "band" som så gärna spelas upp i mitt huvud och ersätter det med ett "band" med positivare tankar, så händer det saker.. Plötsligt kan jag se på mig själv och hitta saker som faktiskt är bra med mig och jag känner mig lyckligare.. Men, när jag märker att jag mår bättre, så har jag en tendens att sluta med affirmationerna och, vips, är jag tillbaka i det mer negativa.. Så det gäller att fortsätta tänka goda saker om sig själv och sitt liv.
Nedanstående tänkvärda rader är hämtade från en kollegas anslagstavla.. Så här löd texten:
För Gud gör inte skräp!"
Så mina vänner därute, be positive!!
Min dikt om älvens helande kraft..
Foto: anjocapi
Solen bränner på mina slutna ögon
Det känns svalt och varmt på samma gång
Det doftar sommar
Tittar upp och ser humlan trotsa tyngdlagen
Den svävar ovanför mitt huvud
Älvens brus lugnar mitt inre
Trots det vilda, otämjda
Stenhällarna är slipade till sammet
Så lena under min bara rygg
Jag känner att jag lever, här och nu
Tisdag...
Tisdagar är härliga dagar! Det är dagen innan min lediga dag. Det är afrikansk dans-kväll. Och det är Desperata hemmafruar på tv:n!! I just love it!! 
Loppis, min favorithobby!
Vi gjorde faktiskt ett himla bra fynd.. vi stod nämligen och tittade på ett retro-campingbord (ni vet, ett sådant som man viker ihop med stolar och allt så det blir som en platt väska) som kostade 350:-... Hm, det vore ju coolt att ha ett sådant när man tar rast då man är på turné med PV:n! Då kom en kvinna som sa "jag har ett sådant hemma, i originalkartong.. jag har tänkt sälja det för 150:-".. Självklart slog vi till!!! Nu saknas bara en retro-termos för kaffet och en retro-kanna för saften.. Som ni förstår så är det JAG som inte blivit tillräckligt vuxen för kaffe än!! :o)
Och det var tur att äkta mannen var med idag för han var som en målsökande robot och hittade en jättefin växtpress till mig.. En stor en, som gör att jag nu kan pressa fina ormbunksblad till mina tavlor och kort.. Tack älskling!
Loppis är min söndagshobby.. oj så mycket böcker jag hittat.. och då snackar vi inte gamla Readers Digest´s utan många nya böcker som kostar kring 100-400 kr ute på stan... Vissa av dessa(ofta andliga böcker) är t o m signerade av författaren och verkar olästa. Förmodligen har någon varit på en mässa, köpt boken signerad, ställt den i bokhyllan och aldrig läst den! Jag är sååå glad att folk inte värderar sina böcker högt utan låter mig köpa dem!!!
Bästa bokfyndet var en Minette Walters-roman som jag suktat efter på stan.. Hade slagit mig på fingrarna flera gånger och övertygat mig själv om att "man betalar inte 350 kr för en bok"!!! När jag såg den ligga överst i en kartong med en 20-kronorsprislapp på sig; ja då trodde jag inte mina ögon! Och jag lovar, hade någon försökt sträcka sig fram för att ta den framför näsan på mig, ja då hade jag inte svarat för följderna. Rean på Bloomingdales hade verkat som en lekstuga i jämförelse!!
Burka...
Idag jag mötte jag en kvinna (eller hur vet jag att det var en kvinna förresten??) som bar en burka. En heltäckt svart mundering med endast en smal springa där jag skymtade ett ögonpar.. Jag är en ganska öppen person som anser att folk ska få klä sig hur de vill, men här går min gräns. Jag tycker, helt enkelt, att det är riktigt obehagligt att inte kunna se människans ansikte... att inte veta VEM som döljer sig därbakom!
Skönheten...
En raritet som han införskaffade förra sommaren och har pysslat med fram till nu... Det stora målet var ju förstås att få igenom den på besiktningen. Den har stått uppallad i en lada i 30 år och det var också då den besiktades sist. Sagt och gjort, i morse klockan åtta kom elddopet. Han, och alla andra, trodde nog att han skulle slippa "Spanska flaggan"(körförbud), men döm om hans förvåning när bilen gick igenom utan en enda anmärkning, precis som för 30 år sedan!! Jag kan säga att jag har en lycklig karl härhemma nu!!
Foto: anjocapi
Jag har inte lagt mig i speciellt mycket i renoveringen av den här bilen utan har sagt att när det så blir dags för finputsning och inköp av passande outfit á la nedrullade vita sockor, prickig scarves, kjol och blus... jag då kan jag börja engagera mig lite mer :o) Måste nog uppsöka Myrorna eller Röda korset för lämplig garderob.. Utan tvekan blir det deltagande på Wheels i sommar!! Med picknick i gräset framför hans vackra PV.. Två skönheter bredvid varandra!! :o) Nu syftar jag på mig som den ena!!! :o)
Möte med andra sidan...
För mig är det enkelt vad jag ska välja att tro på.. hellre tror jag att jag efter min död kan "vara kvar" och se mina barn och barnbarn, kanske bli en skyddsängel för dem, än att tro att jag bara blir nedgrävd och allt är slut!! Inget kan ju bevisas förrän den dagen det sker och jag ber för att det ska dröja länge, länge... Trots att jag är nyfiken :o)
Har i veckan testat på en reading med ett välkänt medium, Jörgen Gustavsson(känd från Det okända bl a). Men, jag blev besviken. Han började med att säga "det verkar inte komma någon" och jag tänkte "och...??".. Ska jag betala dig en massa pengar för det?? Han verkade väldigt blasé och trött.. Jag tror, precis som C säger, att börjar du göra stor profit på din förmåga då blir förmågan sämre... Hans beskrivning av personerna som kom var otydliga... förutom morfar som han beskrev på pricken med både utseende och yrke och personlighet..
Det blev betydligt bättre då han la ut Tarotkorten... då prickade han in, framför allt, mitt privata liv läskigt väl!!
Men summa summarum, varför ska jag söka mig någon annanstans för att få kontakt med andra sidan, när jag har tio meter till min vän C??!!
Uppmaning..
Har haft min mor här i en vecka och en helsanering av vårt hus har blivit utfört!! Sånt tar tid! :o) Det har rensats i förråd, i garderober, dammats och fejats i dagar.. Låter ju som om jag vore ett förmål för programmet Rent Hus, men så illa är det inte.. men gud vad man samlar på papper och grejer... och dammråttor(som jag i och för sig hävdar är änglatofflor!! Det är därför jag inte sugit upp dem!! Hm, mamma gick inte alls på det argumentet)
Hon åkte hem i onsdags och lämnade vårt hus med fantastiskt rena fönster, vårliga gardinuppsättningar, nya mattor, dammfria böcker, diskade sherryglas, "balsamerade" skinnmöbler och polishade golv!!! Jag har sedan dess mest suttit i soffan, ätit praliner och beundrat vårt hem!!! :o)
Jag älskar min mamma!! Inte bara för att hon kommer ner och hjälper mig(vilket naturligtvis betyder oerhört mycket för mig!), utan för att hon är min förebild! Hon är en stark människa och ett verkligt stöd för mig.. Visst kan vi bli som hund och katt ibland, för vi har starka åsikter bägge två, men vi löser det alltid! Hon är den bästa mamman i världen!
Botox...
Nåja, inte vet jag varför man skulle vilja ha ickeskrynkliga tummar men så blev det.. och förhoppningsvis blir vi smärtfria läääänge!
Mot våra krampande tummar är numera operation out of the question utan nu är det Botox(nervgift!!) som gäller. När läkaren sa det så höll jag på att garva ihjäl mig för jag trodde naturligtvis att hon skojade, men.. icke...
Eftersom sprutan innehöll tre doser så fick dottern en dos i sin högra tumme och jag en dos i varje hand.
Dagarna efter behandlingen gick och jag hann tänka "jaha, det här hjälpte ju föga"... Men så i lördags kändes tummusklerna plötsligt helt förlamade och jag hade ingen riktig styrsel på dem.. Herregud, tänkte jag, vad är det som händer??!! Fick plötsligt problem med att knäppa knappar och dra upp dragkedjan på jackan..
Jag LOVAR att jag ALDRIG KOMMER ATT LÅTA NÅGON SPRUTA IN BOTOX I MITT ANSIKTE!!!! Om det känns så här läbbigt i ett par tummar så vill jag verkligen INTE veta hur skulle det kännas i läpparna eller pannan... Huvaligen!
Men det otroligt positiva i kråksången är att jag numera bl a kan fixa min dotters hår med plattången, stryka kläder och dammsuga(nåja, det kanske inte var såå positivt egentligen) utan att få ont!!! Smärtfri efter nästan 7 år!! Då är det lätt att vänja sig vid obehaget i tummarna när det onda försvunnit! Så i det här fallet var Botox en mirakelkur!! :o)
